Det är så kul med Lucas just nu. Varje tid har sin tjusning och den här tiden har verkligen en alldeles speciell tjusning. Han lär sig så mycket så snabbt just nu. För hans del går språkutvecklingen lite långsammare eftersom han lär sig två språk samtidigt så därför är det extra kul när han har lärt sig ett nytt ord. Han härmas som en papegoja men det är inte alltid som han förstår innebörden av orden han säger. Men tre nya saker han lärde sig för cirka 2-3 veckor sen är att be om vatten, svara i telefon och ge och ta emot saker och säga tack tack.
Nu när han är törstig säger han, Ava och tittar glatt på oss för att vi ska ge honom hans pipmugg med vatten. Han säger ava eftersom det heter água på portugisiska, vilket uttalas agva. Så om han inte har lärt sig vatten än när han kommer till dagis får vi förklara detta för fröknarna 🙂 När han ber mig om vatten så upprepar jag alltid: Vill du ha ava? och sen säger jag vatten. Jag vill inte förvirra honom så att han glömmer bort ordet água på portugisiska men samtidigt så vill jag att han lär sig att det heter vatten på svenska. Svårt det där men det ger sig nog 🙂 Just nu säger han ava till sin mjölk också, men då rättar vi honom jämt. Herregud vad det har underlättat att han har lärt sig att be om vatten!
När han svarar i telefon är det mest lek. Han har sett pappa säga Alô och hålla telefonen mig örat så då började han göra likadant. Telefonen vi har är en billig samsung-telefon för 99 kr så vi har låtit honom leka med den, visst kastar han den i golvet, men dom där gamla platstelefonerna håller för mycket 🙂 Kanske ger fel signaler, men vissa vuxensaker måste han få leka med tycker vi. Hur som helst så började han plötsligt hålla telefonen mot sitt eget öra och säga alô som är hallå på portugisiska. Så gulligt! Veckan han lärde sig det gick han bananas och höll allt han hittade mot örat och sa alô. Sötnosen 🙂
Nu under influensan lärde han sig också att säga tack tack när han ger och tar emot något. Han säger tack tack även när det är han som ger och han gillar att ge för han gillar när vi säger tack tack. Han har länge gett oss saker, speciellt när det varit små saker som han vet att han inte får äta. Då sträcker han sig efter oss och ger det till oss. Jag litar inte på att han alltid kommer göra det så jag har alltid ögonen på honom men än så länge har han aldrig stoppat något farligt i munnen.
Haha vad kul!!!
Jennifer går också runt och har saker mot örat som hon pratar i telefon. Någon leksaksmobil ibland, ibland en tv dosa, eller något helt annat 😉
Kul hur lika utvecklingen är för barn ändå. Leon gör precis likadant med telefonen. Allt är telefoner nu! Och säger tack tack när han ger oss grejer (som han inte får ha bl.a.) Håller med om att denna tiden är väldigt kul! Och ännu snabbare går det när dom börjar dagis sen!