Nettan

Vad jag egentligen skulle komma fram till…

När jag satt i bilen idag så kom tankarna igen, det jag egentligen skulle skriva om igår i föregående inlägg men aldrig kom fram till.

 

Vid frukost igår morse så började Jennifer fråga lite frågor om vad som hänt i söndags, hon visste att det var en man som hade dött och hon visste också att Magnus hade varit där för att titta på fotboll precis som han. Hon berättade att det hängde en djurgårds halsduk på staketet vid kyrkan, den ligger precis intill skolan. Det var någon i klassen som också hade berättat att hon kände Stefan och de hade pratat lite om det i skolan. Men Jennifer var lite fundersam och så undrade hon varför de hängt upp en halsduk, de hade även hört att den tillhörde just Stefan, men ingen aning om det är så.

Så vi tog tid på oss vid frukosten, satt och pratade och jag visade då lite bilder. Vi struntade i att klockan tickade på och blev lite sena till skolan men kände att det var bättre att sitta ned och prata med henne då hon hade lite frågor.

Visade bilder från Stadion och Helsingborg när de under måndagskvällen haft en minnesstund där. Berättade att Magnus också varit vid Stadion efter att han kom tillbaka med tåget till Stockholm. Försökte förklara att det berör så många, då det är någonting som faktiskt inte ska hända. Därav är det många som kommit dit och lämnat blommor, tänt ljus eller lämnat just halsduk, matchtröja och liknande och detta är även från andra lag. Såg på bilderna att det var blandat med halsdukar och tröjor.

Samtidigt som man vill berätta om vad som hänt så försökte jag få fram just att detta är någonting som inte är någonting som ska hända och hoppas verkligen inte att det händer igen. För jag tror att hon nog hade mycket tankar om situationen i sig, han blev dödad när han skulle gå på match på samma ställe där Magnus även befann sig. Och Jennifer vet att båda jag och Magnus brukar gå på fotboll, och det sista jag vill är att gå hemifrån när jag ska på match och känna dåligt samvete över att Jennifer sitter hemma och är orolig. Det känns inte alls bra… Hampus tror jag inte hängt med på vad som hänt och är lite för liten för att koppla ihop det, han har iallafall inte sagt något men han satt med vid frukosten och lyssnade och tittade på bilderna. Men Jennifer är mer en sån person som tänker mycket, och jag har sagt till henne att hon ska säga till om hon vill prata om det eller undrar något.

Det är så lätt att skapa sig en bild annars att det är farligt, och ofta brukar även media vinkla minsta lilla händelse och förstorar upp de rejält (tänker tillbaka på tidigare år och avser ej det som hände i Helsingborg) och får det som om alla supportrar är huliganer och att det är farligt att gå på fotboll. Jag har som jag skrev i tidigare inlägg aldrig känt någon rädsla när jag gått på match, och det hoppas jag verkligen inte behöva göra heller framöver. Men det jag känner mig orolig över är just att mina barn inte ska behöva vara rädda för att jag eller Magnus är iväg på match pga media. Men i första hand inte behöva vara oroliga pga händelsen i Helsingborg, och jag tror att det är någonting som vi får prata mer om här hemma när även Magnus är med och vi har mera tid på oss.

 

En vän som länkade till den här bloggen igår, och jag tycker det är väldigt bra skrivet. Precis det jag tänkt på, att man måste se helheten men är man inte insatt det minsta så läser man bara de stora rubrikerna i media och då får man bara den ena sidan av vad som händer.

 

9fba3aecb89a11e3b5380add44b2d0a4_6

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.