Vi trodde ju innan vi fick Silje att vi inte kunde få barn, så att gå från att inte kunna få barn till att bli gravid på första försöket var en otrolig chock. Jag hade trots allt ärvt min mammas gener, att bli gravid väldigt enkelt, trodde ju jag! Så vi bestämde oss för att vara oskyddade efter Siljes förlossning för att IFALL vi nu skulle ha svårigheter att få fler barn så vill man ju inte försvåra det ännu mer då läkaren som sagt sa att min klocka tickar, så man var ju fortfarande orolig att vi kanske bara kan få ett biologiskt barn. Men vi sa att vi inte skulle tänka något särskilt på det utan bara inte vara skyddade. Men månad efter månad gick, jag fick ingen mens och kände mig aldrig gravid. Var jobbigt att veta att man inte blir gravid även fast man inte aktivt försöker. Så jag började kolla ägglossning i smyg för att se så mitt system ens fungerade då jag inte fått igång mensen efter förlossningen. Men fick så diffusa svar! Jag fick starkt på ägglossningstester med streck på, me tog jag digitalt visade det inte ens en höjning. Så jag lovade mig själv att sluta med dessa tester då jag vet att sån stress kan påverka. Så jag tog inga fler test, men såklart fortfarande lite besviken att det inte händer något. Men försökte tänka att det är pga amningen som mensen inte kommit igång och därför det ingen blir några fler barn. Men efter ett par månader så kunde jag äntligen slappna av, hade ändå nog att tänka på då jag ska springa efter min ett åring mitt i en flytt.
Men sen en kväll så skulle vi åka och handla, jag sitter som vanligt bak med Silje. Märker hur otroligt illamående jag blir på en sån kort sträcka. Jag som aldrig blivit åksjuk! Så jag sa till Fabian ”vi måste köpa test”. Men han vet ju att jag ville så mycket så jag lätt kunde inbilla mig, så han sa ”ja men jag mår också illa, kanske också ska ta ett test, he-he”. Men vi köpte 2, för att utesluta mitt illamående. Jag satt och tänkte i bilresan hem ”jag är inte ens gravid, varför gör jag ens de här? Jag mådde ju aldrig illa med Silje så vaaarför ska jag tro att det är ett tecken?”. Bestämde mig för att ta med morgonurin ifall det var väldigt tidigt. Så Fabian är på jobbet, jag sätter Silje på toalettgolvet och jag tar testet. Lägger även detta test på handfatet, plockar upp Silje och ska byta blöja på henne på skötbordet vi hade precis bredvid handfatet. Tänkte ”kolla inte på testet, du är inte gravid”.
Men jag kollade på testet och vad såg jag där! Två starka streck, så var tvungen att ta ett till test då jag trodde att testet ljög. Men även det gav utslag. Jag fick fullständig panik! Vad skulle jag göra nu, Fabian har ju precis åkt på jobbet, jag vill inte berätta via telefon, men huuuur håller man en sån hemlis??!
Men jag hörde inte av mig och han fick se testet när han kom hem och han kollade på det och la ifrån sig det, sen tog han upp det igen och frågade varför det var två streck. Men tillslut klickade det för honom att jag var gravid! Vi blev överlyckliga. På något sätt kändes man ännu gladare denna gången, men jag tror det beror på att man vet nu vad man får ut av det! Förra gången man plussade så hade man ju ingen aning om vad man gett sig in på. Men glädjen nu var enorm, vi skulle ju bli två barnsföräldrar ?
