Då och då kommer det lite frågor från folk i vår närhet och från er som följer mig om Sally ska börja förskolan snart. Sally är, som de flesta nog vet, fortfarande hemma med mig. Det är något som både hon och jag trivs väldigt bra med. Jag känner inte alls att det kanske börjar bli dags nu som många andra verkar tycka.
Sally är otroligt framåt, oblyg och försigkommen i sin person. Det är säkert det som ligger till grund att många tror att hon skulle trivas bra på förskolan. Men hon är också en liten flicka med ett stort närhetsbehov. Hon ammar fortfarande både på dagar och nätter och vill ha oss i sin familj nära sig.
Jag älskar att ha Sally hemma och känner inte alls något behov av att lämna bort henne än. Jag tror att barn bara mår bra att vara hemma med sina föräldrar, hon har inte det behovet av en förskola på samma sätt som Esther har. Hon har ett socialt utbyte med sina vänner där på ett sätt som en ettåring inte kräver. Men med det sagt, har man inte möjligheten att vara hemma länge så förstår jag ju det. Esther började förskolan när hon var 13 månader. Då började jag plugga in gymnasiet och jag ville få det gjort fort.
Vi har sökt förskoleplats till augusti för att gradera ifall jag börjar studera heltid på högskolan. Då kommer hon vara 1 år och 9 månader. Det känns helt ärligt också för tidigt och så snart. Jag vet att att det är ett tag kvar men det kommer gå fort. Så vi låter det vara osagt om hon verkligen kommer börja i augusti, men plats har vi iallafall sökt. Kanske kan vi börja med någon eller några dagar i veckan och bara kort kort. Vi får se! Är kluven då jag verkligen är av uppfattningen att barn har det allra bäst hemma. Även om förskolan också kan vara bra såklart.
Tycker du/ni resonerar klokt, allt har sin tid.
Jag hade mina hemma till stora var 3 och lilla 16mån.. Hade gärna om möjligt haft lilla hemma lite till och bara haft allmän förskola till stora. Men behövde börja jobba. Inte många som sa nått men man såg på dem att de tyckte de va konstigt att stora va hemma så länge. Men jag tyckte vi kunde lägga den tiden/pengar tillsammans istället. Vi pyssla hemma åkte till öf, gjorde utflykter osv precis när de passa oss. ? De värdesatte jag.
Låter väldigt klokt av er att låta det vara osagt och ta det som det kommer! 🙂
Jag är mammaledig med vår stora flicka som blir 2 år nu i helgen samt lillasyster på 8 månader. Vår stora flicka har inte börjat förskola vilket verkar vara ”störande” för vissa då jag ofta möts av frågan ”är det inte dags för henne att börja förskolan snart”, ”du vet att hon lär sig jätte mycket på förskolan va”, ”du vet att du får ha henne på förskolan si och så många timmar va fast du är mammaledig med lillasyster”. Jo tack, det är jag fullt medveten om. Jag tycker det funkar jätte bra för oss att vara hemma tillsammans. Min uppfattning är snarare att hon lär sig precis lika mycket (om inte mer) när vi är hemma och hon inte behöver dela uppmärksamhet och tid med 15 andra barn på avdelningen. Den sociala biten ser jag till att hon får via besök på öppna förskolor, kyrkis och att umgås med andra vänner med barn 🙂 Ibland upplever jag att dom här kommentarerna kommer från föräldrar som har satt sina barn i förskolan för dom inte haft någon annan möjlighet, kanske föräldradagarna börjar ta slut eller dom vill tillbaka till jobb. Vilket jag absolut förstår! Alla måste göra de spm passar dom själva! Alla pedagoger jag möter som hör att hon är hemma med mig ger mig beröm och säger att om möjligheten fanns vore det bra för fler barn att få vara hemma lite längre 🙂
Så mitt svar till dom som undrar när hon ska börja förskolan är: Hon hinner gå på förskolan/skola. Det kommer en tid då skolplikten kliver in och då har jag ingen möjlighet att ha dom hemma så då passar jag mer än gärna på medans jag kan 🙂
<3
Tycker det låter superklokt! Pluggar själv till förskollärare och barn har det som bäst med sina föräldrar! Vi är ett komplement för hemmet och som du säger är det nog viktigare för äldre barn att få socialt utbyte 🙂