Ja… vad svara man på den…?
Jag tränar liksom i min ”ensamhet”. Ena dagen tänker jag – vad kul det skulle vara att ha en träningskompis…andra dagen – va skönt att köra själv.
Det närmaste en träningskompis jag kommer är min ”hare” – en nypensionerad herre som jag stöt och blött med i bassängen i några år nu. Vi pratar teknik och annat världsligt. Han tuffar sina 3000 m under sina pass (han har ju all tid i världen lylloset).
Han har gått från 1000 m bröst till att varva med crawl under sina 3000 m.
Är inte han där går det långsamt…. för ja han är en perfekt Hare att ha sikte på och får mig att få upp farten.
Senaste kommentarer