Simhud mellan tårna – en mammas liv och plaskande

Ja – vill ni verkligen veta det?

Jag hade ett upplägg. Jag visste efter att ha trappat upp på rätt sätt(tyckte jag) att jag kunde kanske fixa 5 km. Jag sprang 5km två dar innan utan känningar i fotleden.

Starten gick och jag bestämde att minsta lilla känning – jag går…. Jag tuffade fram i ett mycket lugnt tempo. Målet var ingen tid utan att hålla mig springades så länge som möjligt. Som vanligt – kondisen är ju med liksom.
1,2,3 km… allt stabilt… Kommer till 4 km (av 5)..DÅ börjar jag helt plötsligt känna en bekant smärta komma krypande i vänster fotled…
Vad????
Äsch tänker jag – det är ju bara 1 km kvar. Det är ju höger fotled som ska göra ont.

Jo tjena!

I alla fall. Jag sprang i mål på 35 minuter – en bra tid med tanke på att jag lunkade fram(linkade sista km).

Då vid målgången gick det upp för mig att jag faktiskt hade sjukt ont i vänster fotled och såg plötsligt att det var på precis samma ställe som efter Tjejmilen. *argh*!!
Så summan av det loppet var att höger fotled nu är stabil och klarar av löpning. Vänster gör det inte och så här i efterhand..
Varför har jag inte tränat den fotleden oxå?

Nu är det 10 dagar sedan och jag har varit hemma från jobbet två dagar för att vila foten. Det hann inte gå lika illa som med den högra, men då haltade jag ju 4 km med lindad fot innan jag gick i mål och då blev det kryckor i 2 veckor.

Har röntgat och jag visste att det inte skulle visa något. Jag måste helt enkelt träna upp fotleden. Antagligen är det en stressfraktur , som min sjukgymnast misstänkte när det gäller den högra.

Så nu börjar ny rehab på bosubollen (kan säga att vänster är SÅ instabil).

Mål: Att båda fotlederna kan springa 5 km om ett år!

1 september 2012 – höger fotled

så här ska vänster bli glad igen och stark!
Det funka ju med höger så….