Konstigt ord kanske… jag vet inte vad det är som passar in på mig, men folk ger mig passningar från olika håll och varnar mig.
De nämner U-ordet…
Va skulle det komma i fatt mig efter 39,5 år…? Nae…Inte jag!
Det har varit en ovanligt kämpig höst – antar jag…
Så hur gör man när man taggar ner?
Jag slog i skallen för nästan tre veckor sen och har varit hos läkaren 4 ggr – jag var hemma en hel vecka då jag inte gjorde ett dugg – efter den veckan är livet som det är och huvudvärken går inte över…
Så vart börjar jag?
Peter le Marc – underbar:
Från ett fönsterlöst rum
Du som var säkert på det mesta käfta emot natten du höll ditt huvud över ytan du kunde nästan gå på vatten nu har din stora vida värld krympt till ett rum ett rum som saknar utsikt det är ett fönsterlöst rum dina knogar är så vita ditt grepp om livet så hårt hjärtat slår med knuten hand att bara andas är så svårt och du är rädd för att leva o lika rädd för att dö men mest rädd för att bli galen o sakta smälta bort som snö det som håller dig tillbaka bjöd du in med öppen famn du är din egen fångvakt fruktan stal ditt namn vägen ut leder inåt igen vägen ut leder inåt min vän och detta måste få ett slut så kom följ mig vägen ut så här ligger du förstenad men det här är inte du det är din rädsla som har snärjt dig och haft dig inlåst så länge nu men nånstans långt inom dig finns en känsla du glömt bort som en trygg inre glädje en tro av en sällsam sort en frihet i ditt inre där du e den du vill va där finns allt som du saknar där finns lugnet du vill ha och du vet ju vad du e ju men inte vart du ska här näst du måste gå rätt genom elden när det smärtar som allra mest vägen ut leder inåt min vän vägen ut leder inåt igen och detta måste få ett slut så kom följ mig vägen ut du förtjänar att vara lycklig du har rätt att ha en dröm du förtjänar känna lust igen och ta dig ut ur detta rum blunda för alla andra låt dom se dig falla ner dom är säkert lika rädda fast dom inte tror nånsin så möt mig på din tröskel och våga titta ner det du ser som en bottenlös avgrund är en liten springa in i mig så kom o räck mig handen släpp ditt krampaktiga tag kom o kasta dig helt handlöst och fall fritt ett litet slag vägen ut leder inåt min vän vägen ut leder inåt igen och det är bara ditt slut så kom följ mig vägen ut
Senaste kommentarer