Hanna och hennes grabbar

Ont i magen

Lilla Liv, så ont i magen hon har stackarn!

I söndags åkte Jonas till jobbet. Den natten var horribel. Liv hade svårt att komma till ro och bara skrek och skrek. Jag ammade, gosade, bytte blöja, magmassage, ammade igen. Inget fick henne lugn. Till slut satte jag mig i soffan, spände fast henne i bilstolen och sen gungade jag henne i säkert en halvtimme och till slut somnade hon. Då hade jag varit vaken i drygt 4 timmar. Jag var helt slut!

Jonas åkte till jobbet igen på måndagskvällen och när Liv satte igång med vrålandet igen, ringde jag mormor. Hon kom in och det var tur det. Jäklar vad Liv skrek. Precis innan mormor kom in, hann jag testa en pysventil på Liv. Den hjälpte oerhört. Sen ammade jag henne varannan timme och hela kvällen, jag menar verkligen hela kvällen, pruttade Liv. När hon åt pruttade hon, när hon sov i mormors famn pruttade hon. Det var konstant flöde av pruttar.

Liv är inte så förtjust i att rapa. Vi försöker få henne att rapa vid varje amning, helst två gånger, en för varje bröst men det är svårt. Ibland kommer det en rap direkt, och ibland tar det några minuter innan det kommer. Eller som i de allra flesta fall, det blir ingen rap alls. Så det är inte konstigt att hon får knip.

Mormor kämpade på med att både få henne att rapa och att mysa med henne. Till slut fick vi henne att somna i sin spjälsäng. Mormor var kvar en stund, skulle ta henne igen om hon vaknade. Jag skulle sova så jag skulle orka amma henne igen, samt ta hand om de andra ligisterna till morgonen. Men mormor somnade sittandes i fåtöljen. Så hon åkte hem mitt i natten istället. Så det kan gå.

Sen dess har det varit lite bättre men inte fullt bra. Tog upp detta på BVC i onsdags så vi fick rådet att fortsätta som vi gör, samt börja med magdroppar, så det har vi lagt till med nu.

Men det är inte lätt när de har ont de små! De kan ju inte göra sig förstådda på det sättet mer än att skrika och det är ju så jobbigt att höra ett barn skrika hela tiden. Både jobbigt för huvudet men även psykiskt. Jag blir frustrerad av skriken för att jag är trött, men samtidigt blir jag ledsen när hon har ont, så det är svårt med känslorna nu.

Förhoppningsvis blir det snart bättre och vi kan andas ut, det tar 7-10 dagar innan man får effekt av magdropparna så det är bara att hålla i och kämpa vidare.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.