Ingen bebis ännu. Och det blir långt mellan inläggen, sorry för det men jag har verkligen inte haft lust senaste tiden.
Den här veckan har grabbarna i alla fall fått vara på förskolan. Men de ringde innan och sa att det går vattenkoppor. Vi lät dem vara kvar ändå för de har ju redan varit två dagar och det smittar ju även innan det bryter ut så är de smittade så hjälper det inte att de går hem nu liksom. Jag har haft det och då får Skruttan antikroppar så hon bör klara sig om grabbarna skulle visa tecken på det. Men det tar vi då om det skulle vara något.
Idag har vi städat hela huset, så skönt! Eller ja jag ska damma av på toaletten uppe för jag hade ingen trasa där. Men allt annat är klart. Och Jonas tog toan på mellanplan och hann dammsuga hallen och köket innan batteriet i dammsugaren dog. Och nere hann han ta allt men inte spegeln än. Sådant tänker inte han på så jag ska ner och ta de två speglarna vi har där. Dessutom har jag putsat alla speglar på de övriga våningarna samt fönstrena invändigt. Hade gärna tagit mellan och ute med men det är lite ruggit och duggregnar så det var inte så lockande. Men så skönt att få hela huset städat! Och vi har inte ätit lunch än. Så tänk vad fort det går när man gör det varje vecka för det blir ju inte så smutsigt. Vi dammsuger flera dagar men det går ju fort.
Lucas har nationella prov denna vecka. I tisdags gick det bra tror han. Får se vad han säger senare när han kommer hem efter dagens prov. Han får fler pauser än de andra och lite sådan typ av anpassning. Känns så bra att han får den typen av anpassning med tanke på hans diagnoser. Så tacksam!
Och Skruttan då? Ja hon har ju lyst med sin frånvaro. Vi tar promenader titt som tätt, parkerar bilen på baksidan och sådana saker för att jag ska röra på mig mer så att det ska sätta igång. Men inget händer. Jag går mer i trapporna, är helt slut konditionsmässigt men inget händer. Och allt städande idag och sådär. Men jag fortsätter kämpa på. 8 dagar kvar men jag vet inte om jag kommer orka det faktiskt. Har haft så mycket mensvärk det senaste. Smärta som strålar ut i ljumskar och ner benen, Skruttan som bökar och trycker mot nerver och blåsa så jag får panik. Ibland gör det så ont så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Så för den sakens skull önskar jag att det sätter igång ordentligt typ nu direkt. Jonas jobbar idag så det hade varit skönt om han är hemma när det händer så vi kan åka in. Med grabbarna har det börjat med att vattnet går, men denna gång känns det som att det inte kommer gå förrän det är precis innan. Tror det kommer starta med värkar. Och det är mer diffust tycker jag. När går det från förvärkar till riktiga? Och hur fort går det då? Det har gått ganska snabbt för mig de andra gångerna. För Jonas tar det 40 minuter ungefär från jobbet, sen ska vi ta oss till Eksjö vilket tar nästan 40 minuter till. Känns otroligt nervöst.
Vi får se hur det går. Hur har era förlossningar startat?
