Igår var jag i Eksjö på deras kvinnohälsovård för en extra kontroll hos en läkare. Eftersom vattnet gick så tidigt förra gången, vill de se till så det inte återupprepas. Så jag skulle kontrollera min tapp och lite grejer.
Att köra i det busväder som är nu var inte jätteroligt men det gick bra. Att hitta dit var heller inga problem men jösses vad de behöver fräscha till sin entré och sådär. Jag vågade knappt gå in eftersom det såg ut som en förrådsdörr i metall. Tänkte att här kan ju inte ingången vara. Tittade även på andra sidan huset där de har en stor, fin entré till familjerätten, men jo det var denna bakdörr jag skulle använda. Det var grusat och allt runt den.
Läkaren var jättebra. Han förklarade vad han skulle göra så jag behövde inte känna mig olustig. Och min tapp var opåverkad. Så skönt! Så trots alla mina sammandragningar har den inte påverkats av något och jag hoppas det förbli så fram till mars.
Det jag tyckte var knepigt sen var att han började prata om sådant som inte var inbokat. Alltså jag tog inte alls illa vid mig på något sätt, men jag var inte beredd på frågorna så jag hade inte förberett mig för att svara. Han började prata om mitt socker (som visade att jag har graviddiabetes) och han började prata om hur jag ska gå ner i vikt efter förlossningen. Jag tycker detta är jätteviktigt. Han tog ju upp detta för min hälsas skull så jag tar absolut inte illa vid mig. Men jag visste inte vad jag skulle svara för jag var ju nervös inför denna kontroll och vad som skulle hända och så vidare. Så jag sa bara att efter förlossningen så kommer jag fortsätta med promenader tre dagar i veckan till förskolan med de stora grabbarna. Det blir två gånger varje dag. Sen de andra dagarna ska jag såklart komma ut också, men jag behöver ju någon som hjälper mig troligtvis. Vi har en lekpark nära som jag kan gå till så barnen kan leka av sig. Och när jag känner att jag är stark nog så börjar jag träna på gymmet igen. Små vikter och sen öka på och börja på mina olika pass igen.
Så jag har en plan, det gäller bara att få in rutinerna igen. Det största projektet blir ju att ta med sig tre barn ut på promenad. Men framåt februari ska vi väl köpa liggdelen till syskonvagnen så jag kan ha Mikael och Skruttan i vagnen, sen ska ju Gabriel stå på ståbrädan är det tänkt. Men eftersom vi inte fått träna något på det än så får vi se hur det går. VI köpte ju en ståbräda som han inte ville stå på. Vi tänkte då visa när Mikael står på den, han gör ju allt vi ber honom göra typ. Då kommer förhoppningsvis Gabriel också vilja stå på den och så har vi löst den delen tänker jag. Men tre dagar efter vi köpte brädan så kom första snön. Och halkan. Sen försvann den och det regnade så vi var aldrig ute typ. Och nu är det massor av snö och svårt att gå med den påkopplad. Men sen så!
Hur som helst, jag har en plan för hur jag ska gå ner alla gravidkilon. Jag tänker inte stressa men om ingenting händer så kommer jag ta hjälp av vården. För händer ingenting så är det ju något som är fel, i obalans efter graviditeterna eller något.
