Det är mycket Mikael nu i min telefon, men det är inte så konstigt. Han är inne i en period där han verkligen testar, det är så tydligt. Och han är så söt så det är svårt att säga nej eller ge honom en blick som visar hur fel han gör.
Här ovanför gråter han för att Jonas har sagt till honom att han inte får ha foten på bordet. Själv sitter jag och gömmer mig bakom händerna eftersom jag håller på att skratta ihjäl mig åt att Mikael bryter ihop totalt över att vi säger nej.
Det blev mysmellis idag och Mikael skulle minsann hålla i både kex och kaka. Men hur dricker man då? Strax innan jag tog bilden höll han hela muggen med tänderna runt den ögon som bildas i locket.
Jag stekte pannkakor till middag och helt plötsligt sågning det här. Sen fick han syn på mig och flinade. När jag gick närmre backade han vackert ner i soffan.
Badstund med brorsan. Mikael fyller den röda koppen han håller i, och häller utanför badkaret. Sen tittar han på mig och säger ”eehi”. Sen gör han om det igen…
Detta barn! Jag skrattar lika mycket åt honom som jag blir irriterad på honom. Hur ska denna vilding lära sig vett och etikett? Samtidigt älskar jag att han går sin egen väg.
