Livet runt 40

Förra gången jag var hos barnmorskan var det dags att skriva förlossningsbrev. Jag minns inte alls hur den följdes sist, men det gick ju bra ändå.
Det som hjälpte mig ofantligt var att jag skrivit med att jag led av katastroftankar, så barnmorskorna höll mig jättebra uppdaterad vad som händ och hur Olivia mådde. Nästan övertydliga och omtänksamma. Jättebra!! Rekommenderar varmt att ni skriver med såna saker i förlossningsbrevet så barnmorskorna kan läsa och få en förståelse för en. Oavsett vad det gäller!! Fobier, rädslor o.d.
Jag skrev med att jag ville ha Eda även denna gången och även underlivsbedövning, minns inte vad den heter nu… För att underlätta krystvärkarna.
Lustgas tyckte jag inte hjälpte ett dugg. Det var mest Andy som blev yr och fnissig när han provade.
Barnmorskan påpekade dock konstant att jag bara kan få detta om jag hinner. Nummer två kan gå fort..
Herregud. Hur fort då egentligen?!!?
Jag skrev även med att Andy ska klippa navelsträngen. Det gjorde han sist och det känns som en självklarhet även denna gång.
Det var lite lättare att skriva förlossningsbrevet denna gång då man varit med en gång tidigare.
Men som sagt ingen förlossning är den andre lik, så vi får väl se vad som händer. Bedövning vore ju skönt att hinna med iaf. Jävligt skönt.
Ett stressmoment i allihopa är att det sätter igång nu när Andy är dålig. Skulle inte vara så kul.
Så knyttet.. Håll i dig i navelsträngen och stanna kvar ett par veckor till är du snäll.