Jag har nu levt med katastroftankar i 4 år. Jag har nu lärt mig att leva med dem, de är en del av min vardag. När det var som värst var det vardagen som var en del av mina katastoftankar då det var de som övertog mitt liv. Nu låter jag dem inte ta över totalt, men de finns alltid pockandes i bakhuvudet väntandes att få komma fram. Komma till tals. Ta över.
De katastroftankar jag har idag innefattar mest min egen död. Att få någon allvarlig sjukdom och försvinna från mina barn. Eller att Andy ska försvinna i en bilolycka eller liknande eller att våra älskade barn ska försvinna bort.
Tankarna kan komma närsomhelst när man minst anar det. Jag kan sitta och titta på Petter när jag helt plötsligt drabbas av en smärre ångestattack när jag kan få för mig att han kan gå bort när som helst. Andan kan försvinna från mig när jag tänker på hur det skulle vara ifall Olivia försvann.
Tänk inte så då tänker ni kanske.
Det är inte så himla lätt. Katastroftankarna är runt mig konstant hela tiden och jag tänker såna tankar, om jag skulle uppskatta det, kanske 50-100 gånger om dagen som läget är nu. Och det är lite om man jämför med hur det var när det var som värst. Då skulle jag tippa på att det uppgick till det 4 dubbla.
Anledningen till att det eskalerat igen är att det varit ganska mycket sjukdomar runtomkring. Många i min närhet har fått ovanliga diagnoser av sjukdomar och vissa mindre allvarliga och vissa mer allvarliga. Detta får en direkt att tänka på sin egen dödlighet.
Samtidigt som det spär på att vi letar hus. Vill ha hus. Jag vill gifta mig någongång. Vill så mycket och livet är kort. Ibland kortare än vad man vet om själv. Vill hinna med. Göra allt. Se barnen växa upp. Se mig själv åldras. Resa.
Ja ni förstår.
Men lever man med katastroftankar kommer dessa framtidslängtor (nytt ord?) i bakgrunden. Man längtar och vill planera samtidigt som ens egen hjärna bromsar upp och får en att tänka på att man kanske inte hinner med detta.
Usch…
Just nu är de värre än någonsin och jag vill bara få kontroll över min hjärna igen.
Berätta gärna något roligt.
Vill ni läsa mer om katastroftankar finner ni detta i kategorin Om Mig.
Att leva med katastroftankar
Kommentarer
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.