Livet runt 40

Kom ihåg lista – amning!

Jag har haft min beskärda del när det gäller problem vid amning. Jag var nära på att ge upp flertalet gånger och jag vet inte hur många tårar jag gråtit. Idag ammar jag i alla dess ställningar och former utan problem, men vägen dit har varit krokig. Här kommer därför en komihåg till mig själv till nästa barn och till alla er andra.

  • Inte alla bebisar ammar omgående när de kommer ut. – Vår skrutta ammade några gånger för att sedan suga på underläppen och sova i 24 timmar drygt. Detta genererade i 4 dagars boende på BB och kämpande med amning.
  • Be om hjälp. – Då vi var kvar pp BB i fyra dagar kunde vi fråga om hjälp dygnet runt. Barnmorskorna drog i mina bröst och tryckte och knådade och försökte hjälpa lilla Olivia att äta. Inget var konstigt. De har ju sett allt förut.
  • Se amningsfilmen igen som ni såg på Föräldragruppen. – Jag tycker det är jättekonstigt att man får se filmen om amning INNAN man fått barn. Det är ju när barnet kommit ut och man ska till att mata det lilla livet som frågorna uppkommer. Man kan omöjligt ta till sig filmen innan. Vi kollade på den igen på BB och fick mer ut av den där.
  • Låna bröstpump. – Om ni inte köpt en så hyr en av förlossningen. Vi pumpade ur och handmatade Olivia med en kopp den första veckan.
  • När mjölken rinner till. – När mjölken rann till svullnade mina bröst upp något så kopiöst och blev fulla av mjölkknölar vid bröstvårtan, att Olivia inte fick tag. Hon kunde inte längre suga/tutta. Detta fick mig att känna mig som världens sämsta mamma som inte kunde ge mitt barn mat. Att hormonerna svämmade över något så ofantligt hjälpte tårarna på traven.
  • Prata med vänner. – Jag skrev på min status på Facebook ” Att ingen sagt att det Är svårt att amma”. Jag fick jättemånga svar. Mina vänner och bekanta skrev sina tips och mailade sina erfarenheter. Jätteskönt att se att så många som mig hade problem.
  • Amning gör ONT! – Ja men tjena. Ingen hade förberett mig på att amning faktiskt gör ont. Jävligt ont! Det var många gånger (när amningen kommit igång) som jag tänkte slita bort henne från tutten och slå in min näve hårt i väggen, för att det gjorde så sjukt ont. Jag hade sår och varade på mina stackars vårtor och där skulle ungen sitta och suga med enorm kraft. Jo man tackar ja..
  • Amningsnapp! – Min och Olivias bästa vän under några månader. När denna hjälp introducerades för mig öppnades min värld och min ångest över att vara dålig mamma släppte. Jag satte på amningsnappen och vips så satt Olivia som gjuten över bröstet. Hon fick helt plötsligt tag och käkade som aldrig förr. Klart som tusan det var jobbigt att rengöra dem, sterilisera dem osv. Särskilt på natten när man skulle böka på sig dem där innan amning och nåde en själv om man råkade sätta dem lite fel — aow! Men gud vilken hjälp!
  • Amning ska vara mysigt. – På alla föräldrakurser man gått sa barnmorskorna – amning är så mysigt. Du kommer så nära ditt barn. Sätt er i ett tyst rum och ligg och mys tillsammans. BULLSHIT säger jag. Hur sjutton ska man kunna slappna av när det känns som om någon sågar dig i bröstvårtan när mjölken ska ut? När barnmorskorna pratat kändes det som om det skulle komma ner änglar och strö stjärnor och spela ljuv musik när ditt barn ammade. Det skulle vara vi mot världen. Yeah right. Nu när det inte längre gör ont, kan jag tycka det är mysigt när vi ligger på kvällen och hennes små varma fötter trycker mot mina ben eller mage, men annars tycker jag inte det är skitmysigt.
  • Du kan göra annat medan du ammar. På kursen på BB kommenterade en barnmorska att det värsta hon sett var en mamma som satt och kollade på datorn samtidigt som hon ammade. Oj då tänkte jag. Det var ju fel att göra så, så ska inte lilla MissJoi göra. Vi satte oss alltid i sovrummet eller vardagsrummet (om det inte var gäster) och ammade. I början tog varje amningstillfälle drygt 1 timme (lite bättre nu då det ligger på 10 minuter) och ska man då bara sitta där rätt upp och ned och bara njuta och tycka det är världens bästa grej? Nej! Det dröjde inte länge förrän jag satte på en film eller något play på datorn och kollade på det samtidigt som jag ammade. I början med dåligt samvete förstås då jag säkert var en dålig mamma nu, men sen struntade jag i det och har så fortsatt. Olivia har inte tagit skada av det. Hon ligger ju och myser och käkar och har det gött.. och det har hennes mamma med mä.
  • Svullnaden lägger sig. – Det tar ett tag, men de svullna brösten lägger sig. De gigantiska yppiga Dolly Parton tuttar jag fick av graviditeten och efter förlossningen har sjunkit ihop och ligger numera längs med brösten, som en extra lite tjockare hud bara.
  • Drick vatten! – Amning gör en så fruktansvärt törstig. Om jag trott jag varit törstig föut, så tar jag tillbaka den åsikten och ändrar mig. Ja du jävlar vad fort man blir törstig. Så fort Olivia sög sig fast vid bröstet, verkade min vätskenivå i kroppen sjunka till 0 på mindre än en sekund. Jag kunde skrika på Andy, liksom med ett avgrundsvrål, att jag måste ha vatten.. NUUUU.. så köp en vattenflaska, gärna en sån som kan ligga i soffan med dropstopp. Finns på Intersport.
  • 3 månader. – Efter 3 månader med amningsnapp tog jag bort dem för att testa lilla skrutts mun. Efter några dagars försök tog hon plötsligt tag runt vårtan och sög själv. Jag började naturligtvis gråta av glädje och stolthet och lättnad. Efter 3 månader gjorde det heller inte längre ont att amma.
  • Ersättning. – Det är inte hela världen om man inte kan amma. Jag sa det innan jag fick barn och jag säger det nu efter allt kämpande och ångest jag gåt igenom. Det finns ju faktiskt ersättning och det är nästintill lika bra som modersmjölk idag. Vi har gett ersättning vid några tillfällen och Andy tycker det är jättemysigt att ge henne detta och känna sig delaktig.

Jag har snart ammat i 6 månader och ska väl efter det kanske byta bort en amningsmåltid mot kanske gröt eller välling. Blir ju naturligtvis vid sänggåendet så hon blir mättare när hon ska sova.
Nästa vecka är det 6 månaders besök hos bvc, ska prata med dem om det då.
Känns helt sjukt att stå här och se tillbaka på de här 6 månaderna av våndande av amning och faktiskt kunna säga att jag fixade det! Med hjälp, med napp, med vänner och familj, med Andy, med Olivia och med en beslutsamhet att fixa det.
Mindnote –  You can do it. Och kan du inte är det inte hela världen.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Emma

    Tack för ett bra inlägg! har mått så dåligt över hela amningsgrejjen; känt mig som en dålig mamma pga amningsnappen bl.a. Tycker det aldrig pratades om sånt på föräldrautbildnigen; att amning kan vara svårt och ångestframkallande!

    1. Barnmorskan

      Jag fick för 6 dagar sedan mitt andra barn och håller som bäst på att kämpa med amningen. Jag är glad för varje dag som jag lyckas härda ut. Visst gör det förbannat ont att amma! Jag var inte alls förberedd på det med första barnet. Jag hade sår, mjölkstockning och ont ont ont av eftervärkar. Mjölken sinade och jag fick lägga till ersättning efter en kort tids amning. Jag pumpade som en galning på högsta styrkan på den elektriskapum och fick ut 10 ml på en timme. Jag var inte barnmorska då men jag är det nu. Jag brukar försöka ge en lite mer nyanserad och realistisk bild av hur det kan vara att amma till föräldraparen på föräldragrupper. Jag funderar på att ta med mig ditt logginlägg vid nästa tillfälle. Vad tycker du om det?

      1. MissJoi

        Vad skönt att höra att det finns en barnmorska som inte försöker försköna bilden av amning! Min barnmorska pratade så det lät som det skulle komma ned änglar och sjunga för en där man satt. Ingen sa att det var okej att sluta.
        Du var en frisk fläkt! Självklart får du göra det. Jag är öppen med vad jag skriver och delar gärna med mig av hur jag upplever det, så dela det gärna.
        Du är stark som kämpar med amning!! Det är alla som kämpar genom smärtan
        Tack för din kommentar :).

  2. Al

    ÅH TACK!
    Precis varenda liten punkt är så rätt! Hade man fått höra den här versionen på MVC hade man kanske vart lite mer förberedd på att det inte är en dans på rosor, som de så fint målar upp det, utan att man faktiskt kan få kämpa och att det kan göra ONT, att det kanske inte kommer så mycket i början och att det kan vara svårt att hitta tekniken. Så att man slipper känna sig usel som mamma och istället veta att allt detta är normalt..
    I brist på bättre vetande lyssnar man ju på barnmorskornas varenda ord. I början var ersättning något tabu som man inte nämnde vid namn. Det gör ju inte saken bättre när det inte kommer någon mjölk från brösten!!
    Sen var det tydligen helt okej när det visade sig att hon inte fick i sig som hon borde?! Ush! Och det hela slutade med att jag bara mådde dåligt, lillan ratade bröstet, och jag gav upp efter 2 månader!
    Jag önskar att man vetat hur det EGENTLIGEN är, innan! Märkte nu hur upprörd jag är över detta… 😛
    Ledsen att jag behövde lätta hjärtat här.

    1. MissJoi

      Klart du ska ventilera dig!! Det får du göra hos mig när du vill! Jag förstår att du varit arg, ledsen och frustrerad som tusan. Det var jag med. Jag grät och grät och grät och man känner sig så dålig mamma. Vilket man inte är!! Tvärtom. Man kan inte bli någon bättre mamma än en som kämpar och vill så mycket som vi gjorde. Så det så. Kram på dig

  3. Deer

    Tack för tipsen 🙂 Jag kör också med amningsnapp, och det funkar bättre och bättre för varje dag. Lättare för Harry att få tag om tutten och jag eller Eddie slipper hålla på med ”hamburgergreppet”.
    Pöss på dig!

  4. Timjan o Akleja

    Ja amning är ett kapitel för sig… När jag läser din lista inser jag hur lätt jag har haft det, även om det var lite jobbigt ett tag. Du skrev ju att Olivia följer ”de sju sprången” väl, har du även märkt att hon äter sämre under klängperioderna? Just det har jag inte märkt så mycket på G, fast senaste gången nu ville han ju äta hela tiden, det var då jag fick för mig (ivrigt påhejad av BVC vilket jag nu tycker var himla dumt!) att testa ersättning. Nu funkar det igen och jag är glad att jag kämpade på. Men absolut, går det inte är det ju jättebra att det finns ersättning!!
    Vi har dop 19 juni, bara drygt två veckor nu! Iiih, måste få lite planering gjord i helgen… Fick tips om att sätta samman ett bildspel på hjärtat och visa i projektor, måste väja ut de bästa av de typ 1000 bilderna vi har tagit, hehe…
    Ha en skön helg,
    kram!