Igår råkade William slå i sin tå i dörrkarmen och grät massa. Först fram var Philip som sprang mot honom samtidigt som han ropade ”IIIAAA, IIAAA” (=William). Sedan kramade han William och pussade massa på honom. Tänk att han snart fyller två år, min lilla bebis. Världens största hjärta, så fin och omtänksam.
Frågan är hur länge det är socialt accepterat att man får kalla sitt barn för bebis?
Så klart var jag framme med kameran ♡
För er som såg på Insta history (det ligger nog kvar under dagen till och med) så pekade Philip på Williams ena bröstvårta och sa ”IA, MAT”. Alltså hur kul?!? Ett kvitto på att jag har ammat alldeles för länge när han associerar Williams bröst med mat 😀
Sedan nattade jag barnen. Tanken var från början att Niclas skulle natta Philip, men Philip grät och ropade ”mamma, mamma”. Eller kanske mer ”MAAAAMAAAA, MAAAAAAMAAAA”.
Jag hade ju varit ifrån honom hela dagen och kände att han hade saknat mig vilket gjorde ont i mammahjärtat. Så jag la båda barnen i Williams säng och la mitt tätt intill. Inom loppet av tio minuter hade båda barnen somnat =)
AMAZING
the baby is so beautiful
Thanks for your post. This article gives me a lot of advice, it’s very helpful for me!
”Iiiiam Iiiia MAT!” Haha så gulligt ? Dina två killar verkar ha en fin relation till varandra verkligen ?
Haha, ja han är så söt lilla Philip!! ÅHh tack!! Vad glad jag blir, lyckan som förälder att se sina barn ha en fin relation till varandra <3 <3