Laila Högfeldt

Idag tänkte jag skriva ett inlägg som jag själv kanske hade behövt som en förstagångs-mamma.

När jag skulle bli mamma var jag självklart väldigt spänd och nervös! Samtidigt väckte det även många frågor. Hur tar man hand om en nykläckt liten bebis? Kommer jag att räcka till? Hur gör man?!?

Så det här inlägget är till för alla mammor som känner sig osäkra inför de första dagarna tillsammans med sin nyfödda lilla bebis.

Enligt mig behöver en bebis behöver tre saker: Skydd, mat och omvårdnad.

1. Skydd:

När mina barn har födds har jag velat ha dem så nära som möjligt, gärna hud mot hud. Efter att ha läst på lite om nyfödda bebisars tankar så har jag läst mig till att det finns en undermedveten rädsla från den tid då människan var ett byte bland andra rovdjur. I det moderna samhället som vi lever i idag så finns det inga ”rovdjur” att skydda barnet mot. Däremot har jag märkt att genom att hålla min lilla bebis nära så har bebisen blivit lugn och känt en trygghet. Jag har ofta fått höra kommentarer som att min bebis verkar så nöjd och lugn. Jag tror att det är för att jag alltid haft de nära, natt som dag.

Jag har hellre bebisen i sjal/bärsele den första tiden än i barnvagn. När jag exempelvis la Philip i barnvagnen så skrek han, men när jag tog upp honom och satte honom i bärselen så blev han lugn, nöjd och somnade tillslut tryggt tätt intill mig. Detta gällde såväl på promenader, i matvarubutiken som hemma. Jag samsov även med min bebis på bröstet, hud mot hud.

2. Mat

Den första frågan som kommer upp gällande mat är den eviga debatt-mammafrågan: Ska jag amma, ska jag inte amma? Detta tycker jag att man som mamma ska välja själv. Personligen har jag ammat båda mina barn utan någon förkunskap alls. Det kom väldigt naturligt och även barnmorskorna på BB visade mig en massa olika amningsvänliga ställningar för att amma min bebis. Många tror att de måste sitta upp och amma, vilket jag också trodde. Under den första tiden med William satt jag alltid upp och ammade. Men jag personligen tycker att den bästa ställningen faktiskt är att liggamma vilket jag gjorde med Philip redan från start. Det finns inget rätt eller fel utan det viktigaste är att du och bebis känner er bekväma och mår bra.

3. Omvårdnad 

Jag tror att nyckeln till att ge tillräcklig omvårdnad är att vara lyhörd. För mig är lyhörd lika med att vara vaken på barnets signaler. Sitter jag som förälder och kanske tittar på tv med bebisen i famnen och barnet skruvar på sig så tittar jag ner för att se varför. Lyhördhet är alltså inte detsamma som att hela tiden fokusera på barnet, utan lyhörd är att se efter och svara på barnet när den visar att den har behov som den behöver hjälp med. Kanske skruvade barnet på sig för att lägga sig mer bekvämt? Kanske var den hungrig? Kanske hade den bajsat?

Jag tror att barnets behov kommer smygandes. Först är man lite hungrig, sedan ganska hungrig och sist vrålhungrig. På samma sätt visar barnet först svaga för att sedan växla till allt starkare tecken på att den har ett behov. Uppmärksammar vi som föräldrar barnets behov ungefär samtidigt som de dyker upp så blir barnet väldigt nöjt, jag upplever att barnet känner sig väldigt sedd och hörd.

Men precis som med allt annat så tror jag inte att omvårdnad ska komma för mycket, i förväg eller försent. Det handlar om att hitta det som är lagom för barnet, vilket man får genom lyhördhet.

Har ni några tips som ni gärna vill dela med er av till nyblivna föräldrar? Kommentera gärna i så fall =) ♡