Imorse åkte Elsa & jag iväg till Yoump vid Kungens kurva och hoppade loss. Det var jag, Elsa, Angelica, Alice, Philip, Nicklas och hans syster och alla deras barn. Ett riktigt kanongäng som hoppade studsmatta tills vi alla blev helt svettiga. Jag gjorde flera saker jag inte vågat innan vilket var både läskigt och kul på samma gång. Jag åkte en linbana men var livrädd innan att jag skulle tappa taget. Man skulle bara hålla i sig med händerna och hänga rakt ner. Det gick hur bra som helst! Jag är starkare än jag tror!
En annan sak som jag har försökt öva på med min PT är att hoppa upp jämfota på något, tex en låda. Jag har inte vågat det och det är som att det är en spärr i hjärnan som säger att det är livsfarligt. Med lite skjuts från studsmattan kunde jag hoppa upp på massor av saker idag! Så kul när man vågar göra något man inte vågat innan även om det bara handlar om en sån liten sak.
Friii som en fågel!
Elsa var inte lika road av mitt hoppande som synes, haha. Efter studsäventyret åkte vi till vår lilla Hugo och åt en sen lunch i hagen. Vilken värmde det är idag! Helt oroligt! Hugo var lika gosig som vanligt och kom fram och pussades när vi satt där. Sen hjälpte vi vår kusin Josefine att fylla på vatten till hästarna i alla hagar. Livet i stallet är verkligen något alldeles extra.
En riktigt mysig lunch i hagen.
Barnen älskar att vara där.
Det blev grekisk sallad till lunch!
Elsa <3 Hugo!
Stallet i mitt hjärta!
Hej! Kan du berätta hur du gått ner i vikt? Vi är många här ute som kämpar och kämpar efter graviditeter och det är inte så lätt.
Kram
Hon har ju skrivit det i ett inlägg längre ner?
Jag har också provat det där med att hoppa upp på saker, typ lådor, step up bräder och sånt som finns på gymmet. Men har precis som du, någon form av spärr som säger att det inte kommer att gå, alternativt så stoppar jag typ mig själv halvvägs i hoppet… Har en ”hobbyteori” att det inte var några problem med det innan barn men att hjärnan på något sätt varnar en för att det är en fara nu, har inga fakta men det är känslan jag får när jag ska hoppa, att jag kan trilla och skada mig. Så spännande i alla fall att få höra att det inte är bara jag som upplever det 😛
Haha, ja men så kan det säkert vara! Jag fegar också ur halvvägs och det slutar aldrig särskilt bra! Skönt att jag inte är ensam om den känslan! Kram J
Hej, varifrån kommer din fina jumpsuit? ?
H&M 😀 kram J
Å vad roligt att hoppa sådär. Jag försöker hoppa på barnens studsmatta men jag blir bara åksjuk.
https://blogg.loppi.se/kina/