Socker, socker, socker…
Denna underbara drog.
Jag har älskat socker sedan jag var liten.
Speciellt till frukosten, jag vill att det liksom ska knastra i munnen av strösockret när jag äter filen och flingorna.
Jag vet om att jag äter alldeles för mycket socker i alla dess former.
Jag borde sluta, eller iallafall dra ner på mängden men jag faller alltid tillbaka i samma mönster.
Fikabröd, godis, tårtor, bakelser.. jag kan helt enkelt inte stå emot!
Antar att sockret har en liiiten bidragande orsak till mitt fruktansvärda humör…
Men hur kan man leva utan socker??
Senaste kommentarer