Jag blev så jävla lycklig då jag kikade in på allehanda.se tidigare idag.
Jag hann läsa rubriken och första raden innan jag kastade mig på telefonen och ringde till Mats.
Därefter sprang jag in till Ida och bara stod och skakade!
Ett halvårs fängesle!!
Vi får se om han tänker överklaga domen eller om han nöjer sig med att ansöka om att få fotboja istället.
Jag tycker oftast att livet är jävligt orättvist men ibland händer det faktiskt att folk får det dom förtjänar.
Papperna kommer nog hem vilken dag som helst så det ska bli intressant att läsa dom :)
Nu kan Mats pusta ut (förhoppningsvis) och slippa tänka på allt som varit de senaste månaderna.
Senaste kommentarer