Det var tur att jag la mig tidigt igår..
Jag satt uppe med Mats inatt och höll om honom.
Hans jävla ångest blir bara värre och värre… Det var nära att han fick en panikångestattack, det dröjer nog inte länge innan den kommer på riktigt.
Jag kan inte ens föreställa mig hur han mår men jag önskar jag kunde hjälpa honom på något sätt.
När ska det bli bättre?
Hur länge orkar en människa må så här?
Jag älskar dig, du förtjänar inte att ha det så här!
varför sån ångest???? :( :( :(