Jannice

Nu, äntligen får jag fingrarna ur att skriva om våran flaskkamp som vi hade med Freja!

Jag fick ett önskemål att skriva om detta och jag vet att det är fler där ute som är i samma sits som vi var och jag hoppas jag kan ge er lite hopp med detta inlägg.

Allt började i slutet av november 2011, vi tänkte prova att ge Freja flaskan för att se om hon blev lite mättare och kanske kunde sova lite längre på nätterna. Jag tyckte också att det kunde vara skönt att veta att hon tar flaskan OM det skulle behövas! Men det ville sig inte alls så vi gav med oss ganska snabbt. Jag orkade inte se henne ledsen och det var ju mest för min skulle vi skulle testa.

Vi provade någon gång i veckan och under 3 månaders tid så drack hon ersättning ur flaskan 2 gånger! Dom gångerna hon gjorde det sög hon direkt och det var som att hon inte var medveten om vad hon gjorde :)

Ju längre tiden gick desto mer stressad blev jag eftersom jag snart (idag) skulle börja jobba. Jag ville ju veta att hon fick i sig något under tiden jag var borta.

Vi fick tips om olika flaskor och metoder men inget av det fungerade. Vi var uppe och gick med henne, låg i sängen, satt i soffan, satt vid matbordet osv. Vi testade att ge henne på olika tider under dagen och med olika innehåll och temperaturer! Jag sa till Mats att det bästa vore ju att lämna bort henne eller att han får kämpa med henne och jag håller mig hemifrån några timmar. Han var inte riktigt med på noterna och jag tyckte också att det kändes som att plåga henne :/
Jag hade ju fortfarande mjölk kvar så det var ju ingen jättepanik… Tänkte att någon gång måste det ju gå!?

Många sa att det är inte alltid barnen vill ta flaskan och aldrig äter från den men jag ville inte riktigt tro på att mitt barn skulle vara en av dessa. Någon gång måste dom väl kunna lära sig?

Ett tag var Freja duktig på att äta gröt och fick då i sig en del vatten från flaskan så hon kunde ju om hon ville.. Sedan blev hon sjuk och hon ammade hela dagarna.
När jag skulle börja med gröten igen efter förkylningen så gick den inte ner alls, ingenting jag provade! :/

Mitt sista hopp var en flaska med latexnapp, jag var så laddad. Jag var övertygad om att hon skulle ta den direkt! Varför inte? Det var väl klart att hon skulle ta den när alla hennes vanliga nappar är i latex!
Ni kan ju gissa hur ledsen och uppgiven jag blev när hon vägrade den också…

Mats sa att nu ger vi oss, det är ingen mening. Jag suckade och tänkte att vi kanske skulle ta och ge oss. Vill hon inte så vill hon inte.

Från någonstans fick jag tillbaka hoppet och ville forsätta kampen. Jag är ju oxe och därmed ganska envis ;)

Den 28:e februari vände det, jag lurade i Freja både ersättning och välling. Hon ville inte ha gröten under dagen så hon fick välja när vi satt vid köksbordet. Skeden eller flaskan och hon valde flaskan!
Sedan dess har det bara gått bättre och bättre med all mat :D
Hon äter en rejäl portion gröt till frukost och slukar allt som kommer i flaskan. Vi använder samma flaska hela tiden till ersättningen och vällingen så hon inte blir förvirrad och inte vill ha den. Hon äter de flesta puréer och smakar mer än gärna på allt som vi ger henne :D

Jag har inte ammat sedan detta magiska datum, vi funderade ett tag på om jag skulle amma lite på morgonen och kvällen men risken skulle ju kanske finnas att hon skulle vägra flaskan igen. Det vore ju jättedumt efter all denna kamp!

Allt fungerar hur bra som helst nu och vi är alla nöjda och glada. Det är jätteskönt att Mats kan hjälpa till mer och jag slipper oroa mig nu när jag har börjat jobba.
Jag saknar amningen ganska mycket men någon gång kanske jag får chansen att amma ännu ett barn :)

Så många gånger jag har varit ledsen, uppgiven, förtvivlad, haft ont i magen och tyckt synd om Freja, det går nog inte att räkna till. Men det var värt det!

Ni kan läsa de inlägg som jag har skrivit om våran kamp här!

Det visade sig att Freja är lika envis som sin mor men efter 3 månaders slit så fick vi utdelning ♥