Jannice

Igår gick jag hem tidigare från jobbet. Jag var så trött och slut i hela kroppen, halsen gjorde ont och huvudvärken kom sakta smygandes.
Jag ville bara krypa ihop i fosterställning och gråta en skvätt.
Mats och jag pratade en stund efter middagen och han sa många kloka ord. Saker som jag innerst inne vet om men omedvetet stänger av.

Jag har varit ständigt trött sedan jag gick i gymnasiet om inte ännu tidigare. I vissa perioder är tröttheten förlamande och i vissa perioder är jag bara ”lagomt” trött. De senaste veckorna/månaderna har jag varit väldigt trött och slut. Det var därför jag tog kontakt med vårdcentralen igen för att utreda detta vidare. Jag orkar inte ha det så här resten av livet.

Förra veckan hände något och jag fick världens energi från ingenstans och hade svårt att sitta still. Jag började att städa och rensa hemma, jobbade 7 timmars övertid och kände mig så himla sprudlande och glad.
I fredags gick luften ur mig fullständigt och nu är jag tillbaka i den vanliga tröttheten igen och hjärnan känns grötig. Allt inombords går liksom i slowmotion samtidigt som jag känner av någon slags stress.

Jag måste lära mig att hushålla med den energi jag har!

Jag vill oftast mycket mer än vad jag orkar och när jag väl har energi så vill jag kompensera för det jag inte orkat med tidigare.
Gör jag något så går jag alltid in i det till 110% (eller 200% enligt Mats). Jag gör inget halvdant. Det känns inte rätt.
Jag skulle behöva stanna upp och fundera över på vad det är jag vill och vad det är jag behöver. Men det är enklare sagt än gjort.

Ibland vill jag få vara helt själv. Stänga ute alla ljud och bara få andas och lyssna på naturen. Bara få vara helt ensam.
Men den tiden tar jag mig aldrig. Har inte samvete till det.

Idag försöker jag andas djupt och gör allt i snigeltakt medvetet.
Jag behöver en förändring och en bättre struktur i livet. Jag måste planera in mer tid för återhämtning och att bara vara. Och att kunna göra det utan att få dåligt samvete!

Min man känner mig bättre än vad jag gör.
Är så tacksam att jag har honom i mitt liv, han är alltid så klok och finns alltid där för mig och leder mig på rätt vägar ♥
Jag måste bara bli bättre att lyssna på honom…