Jannice

Jag tog en frivillig sovmorgon idag. Eftersom att jag alltid brukar vara så trött på tisdagar och Freja skulle vara hemma idag så klev jag inte upp förrän kl 6. Men jag kan inte påstå att jag är något piggare för det.
Jag har en sån konstig känsla i kroppen. Den är full av massor av olika känslor och tankar men jag känner mig samtidigt så himla tom. Jag vet liksom inte vad som är vad. Tankarna tar inget fäste så jag har ingen aning om vad det är som rör sig inne i huvudet. Försöker att komma på varför jag känner så här men blir bara mer vilsen av det.

Vissa dagar är jag full av energi, har tusen tankar och idéer om framtiden, känner att jag är på rätt väg i livet och att det är det här jag vill göra.
Sedan kommer dagar som dessa, då jag tycker att mina idéer är bullshit och att det jag gör inte är värt ett skit och att jag inte har något att bidra med. Jag förminskar mig själv och intalar mig att när jag har mina ”bra” dagar så lever jag i en fantasivärld som aldrig kommer att bli verklighet. Men vad är det som är den verkliga världen egentligen?
Jag blir så frustrerad ibland för att det känns som att jag är kluven i mitten. Jag är antingen eller.. eller så sitter jag där i mitten och vet inte vilken sida jag ska välja och vilken som är den riktiga jag.

Idag är jag mest bara som ett skal och det känns som att jag jagar någonting. Men vad vet jag inte…vet bara att det gör mig så himla trött. Förlamande trött och avstängd från mig själv.