Nu har hon funnits lika länge utanför som inuti min mage
För 1½ år sedan var hon liksom ”ingenting”…
Det har hänt en hel del sedan dess :D
Freja
– sätter sig upp själv hela tiden och utan problem
– börjar bli lite lat och försöker dra sig fram på stjärten istället för att åla
– reser sig mot saker någon gång ibland
– börjar förstå innebörden med mamma, pappa och ajaj!
– vinkar när man säger hej hej
– härmas och smackar mycket med munnen
– tycker äntligen om barnmat och våran mat
– har blivit bättre i magen
– älskar att se sig i spegeln
– tycker om att lyssna på musik
– sover fortfarande mest med oss men somnar alltid i sin säng på kvällarna
– vill dra i ansiktet (näsan och munnen) när hon myser
– tycker om att mysa på mornarna, hon lägger huvudet mot min axel och bara gosar
– skrattar åt allt Nora och Amanda gör
Och äntligen tror jag första tanden håller på att spricka igenom, hon är alldeles vit, svullen och det RINNER slem ur munnen på henne! :)
Ett riktigt litet charmtroll ♥
Senaste kommentarer