Året då jag och min tvillingsyster fick lilla Mimmi i julklapp är mitt bästa julminne. Vi var 14 år och hade precis gått på jullov och satt i köket och julbakade. Min mamma och moster skulle bara åka iväg och köpa frimärken så när det knackade på dörren en halvtimme senare anade vi ingenting. När vi öppnade stod mamma och vår moster där med en stor blå låda i händerna.
Vi öppnade lådan och sen skrek vi högt! Inte det smartaste att göra när man precis fått en rädd liten hundvalp… Men lyckan och chocken var total! Jag kände otroligt mycket kärlek för den där lilla krabaten redan från första sekunden. Älskade Mimmi. Jag saknar henne fortfarande så mycket att det hugger till i bröstet. Hon fick somna in för två år sen, hon var väldigt sjuk.
Tack snälla mamma för att du gav mig den finaste och bästa julklappen någonsin. Du gav mig så mycket mer än en hund. Du lärde mig att ta ansvar för ett annat liv. Jag fick se till att hon fick mat, fick komma ut på promenader och att hon fick mycket, mycket kärlek och bus. Mimmi hjälpte mig att bli ansvarstagande och omhändertagande på ett sätt jag hade inte varit innan. Jag hoppas att jag en dag ska kunna lära Alice det, förhoppningsvis genom att ge henne en valp. Jag älskar hundar och kan inte se mitt liv utan en hund, men jag vill att Alice ska bli äldre innan vi köper en liten lurvig krabat.
/Angelica