Angelica Lagergren

Det kändes som att vi var förberedda på det mesta faktiskt. Eller jag var i alla fall mentalt förberedd, men ändå så blev man nästan helt handlingsförlamad.  Men vi tar det från början.

Morgonen den 16e juli var relativt lugn, vattnet gick och pulsen höjdes och man blev lite nervös. Vi hade ju testkört vägen till BB Danderyd så att hitta var ju inga problem och det var ju faktiskt ingen brådska på morgonen kl 10, när vi åkte dit första gången. Ni som har läst Angelicas förlossningsberättelse del 1, del 2 och del 3 vet ju att vi fick möjlighet att stanna kvar i korridoren/väntrummet eller åka hem. I retroperspektiv skulle vi aldrig åkt hem.

Jag var förberedd på att hjälpa Angelica genom varje sammandragning med massage, påminna om andning, ihoptryckning av höfter och oxytocinfrigörande beröring som vi lärt oss på profylaxkursen på Babyz.se.Sammandragningarna kom, och jag började massera, dra fingrarna lätt över Angelicas armar men det hade snarare motsatt effekt. Angelica kom av sig, spände sig och uppskattade inte detta. Så jag gick över till vad jag vet att jag är bra på; föra statistik över sammandragningarnas längd och mellanrum, plocka undan så att Angelica kunde röra sig fritt i soffan hemma och beställa mat av svärmor. Jag tänkte starta datorn och skriva in allt i ett Exceldokument men datorn var helt urladdad.

Bilfärden in blev i alla fall nästan så som jag hade föreställt mig. Angelica hade fullt fokus på sin andning i baksätet och jag fick nästan leva ut mina drömmar som en Formel 1-förare, så gott det går i en hybrid-Toyotakombi. Väl inne på BB så var Europark-appen skitsmidig. Vi kunde komma från bilen snabbt och in på avdelningen och medan Angelica bytte om till sjukhuskläder så betalade jag för parkeringen i mobilen, ett tips till er blivande pappor så slipper ni köa vid parkeringsautomaterna.

Väl på BB så återtog jag min back-office roll. Papper som skulle till barnmorskan, kontakt med familjen och självklart serva Angelica med allt låg på mitt bord. Som ni säkert minns så älskade ju Angelica lustgasen så det blev mitt jobb att se till att hon bara använde den när hon hade sammandragningar. Det kändes skönt att ha en uppgift att göra så att jag inte bara blev en åskådare. Det här var mitt kall den dagen och jag skulle vara den bästa lustgasvakten som fanns. Dock så fick Angelica en för stark dos så hon försvann bort. Hon såg ut som att hon somnade, hoppade över två andetag och dessa 3-4 sekunder så rusade en massa hemska och förfärliga tankar genom mitt huvud.  Angelica vaknade till med ett ryck och alla de här tankarna förträngdes bort, de har dykt upp ibland men allt gick ju bra.

Barnmorskan sänkte nivån på lustgasen och allt gick tillbaka till sammandragning-lustgas-lustgasvakt.

Fortsättning följer i morgon!

/ Stefan