Jag har sovit helt okej inatt men vaknade vid fem och var kissnödig. Det är liksom standard nu att jag går upp minst en gång per natt.
Från början smörjde Stefan in magen med olja varje dag eftersom jag typ har fobi för lotion, olja, balsam och kladd. Men nu när jag är sjukskriven går jag inte upp klockan sex på morgonen för att duscha, så jag smörjer in magen själv. Jag tar ett djupt andetag, tänker på Alice och smörjer. Jag smörjer eftersom magen är så torr och kliar, inte för att slippa bristningar. För som ni kan se har min kropp redan ganska många ljusa strimmor, så det är liksom försent.
Nu ska jag vila en stund innan det är dags att göra lunch – korvgryta med ris! Ikväll ska jag och Josefin på ett mamma-event i Sturegallerian. Jag ser fram emot att träffa henne, vi sågs ju liksom varje dag förut.
Tänk att jag är i vecka 29 nu! Det går både fort och långsamt samtidigt… Konstig känsla. Om 30 dagar ska vi få se Alice på ett tillväxtultraljud och om 81 dagar beräknas hon komma. Om 15 dagar åker Stefan till Japan och är borta i en hel vecka… Jag kan inte minnas att vi någonsin varit ifrån varandra en hel vecka.
/Angelica
Ska ni på ett tillväxtultraljud av någon särskild anledning? Har för mig att du skrivit tidigare att hon följer sin kurva? Ha de så gott, kram!
Vad liten och söt din mage är! Min känns så himla stor! 😉 Snart är dessa sista veckor över och då slipper du förhoppningsvis alla krämpor! Kämpa på! <3
Kram