Angelica Lagergren

Tårar i badkaret.

64796c1e17cc9ddc4c4665d5dace012aJag önskar att den här söndagen var som alla andra söndagar. Att jag skulle gå och lägga mig tidigt för att gå upp i morgon och träffa kollegorna på jobbet… Men eftersom jag är sjukskriven är det inte så. Jag ska inte gå upp tidigt i morgon. Och jag ska inte träffa mina jobbarkompisar. Jag har precis suttit och gråtit i badkaret. Hemresan från Örebro och Västerås var väldigt smärtsam. Det gör ont i precis hela bäckenet och jag blir påmind om att jag inte kan sitta längre än 15-20 minuter utan att få ilande smärtor. Ett varmt bad hjälpte lite, men nu gör det ont igen.

Det är inte bara fysiskt jobbigt att ha ont, det är psykiskt påfrestande att ständigt ha en ilande smärta i kroppen. Jag är inte den där glada personen jag var förut, hur jag än försöker…  Jag försöker att tänka positiva tankar, men när jag har som ondast blir jag bara negativ och ledsen. Jag ser andra gravida som skuttar fram, som inte verkar ha några bekymmer alls. (Det vet ju iof jag ingenting om… de kanske har massa problem…) Jag läser andra bloggar om gravida i vecka 38 typ som tränar på gym och mår kanon. Jag vill också må kanon. Jag vill också vara smärtfri. 11 veckor kvar. Förhoppningsvis är det bara 11 veckor kvar, sen är Alice här. Och jag vet att det kommer vara värt all smärta i världen. Jag vill ha Alice här ute hos mig nu så att jag slipper ha såhär ont. Men samtidigt vill jag ju självklart att hon ska stanna kvar i magen så länge som hon behöver…

I veckan ska jag till sjukgymnasten igen och jag längtar efter att hon ska sätta nålar i ryggen. Jag längtar efter att få lägga mig på hennes massagebänk med hål för magen. Och jag längtar efter att få komma igång med träningsövningar för att minska smärtan. Sjukgymnasten ville att jag bara skulle ta långsamma promenader nu de första tre veckorna hon behandlar mig, sen kan jag börja träna lite smått.

/Angelica

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Karin

    Hej!

    Foglossning är helvetet på jorden..

    Om långsamma promenader gör för ont (vilket det gjorde för mig redan i vecka 20) kan jag tipsa om cykling- där slapp jag smärtan helt! Jag undviker backar och tar det lugnt, men gjorde underverk för mitt psyke att kunna komma ut i frisk luft.

    Har även hållit igång med styrketräning under perioden, men har fått undvika många benövningar som frestat på bäckenet, och istället fokuserat på bålstabilitet (inga raka magmuskler!) och baksidan av benen för att stärka upp området runt höfterna.

    Att simma crawl har också funkat- nu mot slutet när jag haft mycket ont har jag fått dra ned på bensparken, men med en dolme som håller benen stilla kan jag ändå få ihop ganska många längder.

    Sen är det tyvärr bara att acceptera att vissa dagar är smärtan övermäktig.. Vet inte hur många kvällar jag legat och gråtit på golvet av smärta och frustration. Längtar så intensivt efter att få gå en promenad, vända mig i sängen, ta på mig skor, utan att det känns som att man blir sliten i delar. 38+4 idag, så börjar äntligen se ett slut på det…

    Ta hand om dig och hoppas du hittar något som lindrar!

  2. Carro

    Vidrigt att behöva ha så ont!! Man önskar det skulle vara en aningens lättare men men..(Är själv i v29) Skrev för ett tag sen att du skulle pröva gå till kiropraktor Lars Bergman i Täby. Han är SÅ duktig och har hjälpt mig och många andra gravida jag känner. Han gör även så att förlossningen flyter på bättre genom att ”knixa” till något 😉 Utan honom hade jag inte kunnat gå idag! Kanske värt att pröva?

    Krya på dig!

    Kram!

  3. Petra

    Förstår dina tårar och frustration! Sedan vecka 23-24 har jag bara kunnat röra mig minimalt, inga powerwalks med hunden som jag hade fantiserat om att jag skulle göra ända in i slutet. Det ÄR frustrerande (och känns ibland sååå orättvist) när man ser och hör om gravida runt omkring sig som i stort sett mår som vanligt, förutom en kula på magen…och själv är man typ inlåst i en kropp som bara gör ont. Men bra att du går till en sjukgymnast som förhoppningsvis kan hjälpa lite!

    Har du testat/hört talas om TENS? Jag hyrde en precis nu inför förlossningen (är i vecka 40) men hörde idag från flera i min gravidgrupp att den verkligen hjälp till under graviditeten vid foglossning. Jag har bl.a. testat programmet för svullna och ömma ben samt rygg/bäckenont och kände direkt att det hjälpte (åtminstone för stunden). Önskar verkligen att jag hyrt den tidigare under graviditeten…. Give it a try tycker jag!

  4. Petra

    Hej!

    Tänkte bara säga att Du är inte ensam, jag hade själv en fruktansvärd graviditet.

    Illamående och kräkte från morgon till kväll var dag i åtta och en halv månad (!)

    Kommer också ihåg hur jag tittade på alla andra gravida ute på stan och tänkte för mig själv ’ herregud vad det ser lätt ut för alla andra och alla verkar må helt toppen, är det bara jag som lider såhär ?! ’

    Men vet du vad?

    Vi kvinnor är så mycket starkare än vad vi tror och det kommer du få erfara 🙂

    Det enda min pojkvän fick höra tillslut var ’ snälla ta livet av mig, det kan inte kännas något jämfört med detta. ’

    Men nu sitter jag här med min 7 månaders pojke och hade lätt gått igenom det dära helvetet igen för vad det ger i slutändan, är guldvärt i jämförelse med den fruktansvärda smärta vi tvingas på.

    Detta är snart ett minne blott.

    All lycka till dig/er!

  5. Sandra Lundberg

    Usch, jag vet precis hur du känner, fast jag bara är i v.24.

    När man har så ont så det både är svårt att ligga, gå och sitta så äter gärna det negativa upp det som borde vara positivt, något man borde minnas med ett leende blir inte alltid likadant för alla gravida, men när våra små kommer ut får vi vår belöning.

    Jag brukar tänka på alla de som lever med konstant smärta och aldrig får den där belöningen efter ett antal veckor, brukar hjälpa en stund:)

    Hur länge ska du vara sjukskriven?

    Jag hoppas att det blir bättre för dig så du får njuta av desto mer av graviditeten!

    Ta hand om dig, kram Sandra