Jag var inställd på att hämta barnen en halvtimme senare idag eftersom vi hade ett jobbmöte i stan. Men mötet gick fortare än planerat och trafiken flöt på hur bra som helst. Så istället för att hämta en halvtimme senare hämtade jag 40 minuter tidigare än jag brukar göra. Väldigt mysigt! Det var två glada barn som kom springande mot mig när jag hämtade. När jag saknat barnen extra mycket känns det skönt att krama om barnen. Och då är tårarna inte långt borta men jag håller ihop det.
Vi har slut på kaffekapslar på kontoret så jag och Jessica tog en promenad till sjukhusets café som ligger i närheten och köpte kaffe. Inte så ekonomiskt, men nödvändigt. Jag ska packa ner kapslar redan nu så jag kommer ihåg det i morgon. När vi kom till kontoret i morse var blommorna i fönstret brända, det är alldeles för stark sol direkt in i våra fönster. Jag kom på nu att vi glömde plocka bort alla blommor, jag ska göra det i morgon bitti.
Jessica hämtade Elsa samtidigt som jag hämtade så vi gick hem tillsammans. Elsa och Alice hand i hand. Vi bestämde att vi ska ha en picknick inomhus i morgon efter förskolan hemma hos Elsa. Det blir tunnbrödsrullar med korv och potatismos. I morgon ska jag på utvecklingssamtal på förskolan för både Alice och Philip, det ser jag fram emot. När barnen har somnat ska jag sätta mig och svara på två frågeformulär om hur jag upplever att barnen är här hemma. Det blir spännande att se om jag och S har samma bild av våra gemensamma barn. Det här är första utvecklingssamtalet sen skilsmässan. Ni andra som separerat från barnets förälder, kör ni utvecklingssamtal tillsammans i alla fall?
Jag hörde dig på P1.
Kollade in bloggen men du såg inte ut som jag trodde.
Hade förväntat mig nån som Hanna Widell (typ).
Men vad spelar det för roll egentligen…
Hela storyn om din tidigare relation etc vet vi bara hälften
av eftersom har inte hört vad din exman har för erfarenheter
och varför han tog det beslutet han gjorde. Bör man tänka på.
Vad har hennes utseende med saken att göra och vad i hela friden får dig att tro att hon är intresserad av din åsikt? Storhetsvansinne? Jag tänker mig att du ser ut lite som Edward Blom. Du får tolka det precis hur du vill.
Flyta ovanpå – Göra sig gällande genom att spela överlägsen.
Det räcker som svar till dig.
Mosning och goodbye.
Vad avis jag blir IBLAND när jag läser om att ni egen företagare kan välja och vraka lite mellan tiderna, hämta barnen och ha den där orken att ha picknick och sånt med barnen. Blir så glad över att läsa det, blir glad över att du är en sån fin mamma till dina barn.
Jag orkar inte, jag är slut efter 8 timmars arbetspass, jag behöver dessutom träningen och är inget jag kan göra på arbetstid eller när barnen är på fritids (det får man väl inte ens antar jag). Ja jag vet inte hur folk gör. Men är i alla fall så glad att du är en sån fin mamma.
Samma här. Hela tiden säga till barnen Nej Mamma Har Inte Tid ???
Det gäller att ta sig tid, hitta tid. Jag är på gymmet 5-6 på morgonen, lämnar 7.30 på fsk o sedan jobb till 16.15 för att hämta 16.45 på dagis. Laga mat, fixa inför kvällen. Ibland tar vi en promenad tsm på kvällen också. Tid finns, det är bara prioritera om.
va fint och ärligt skrivet..
Kanske du kan gå ner lite i arbetstid för att orka/hinna umgås med barnen och ändå hinna träna?
Vi går tillsammans på alla möten om det inte är jobb el annat som kommer emellan. Vi gjorde ett aktivt val (vet att det inte funkar för alla) att hålla sams, vara vänliga, samarbeta och även träffas och umgås med vårt barn. Vi äter middag ibland, tittar in hos varann, firar jul och kalas ihop. Väldigt skönt och enkelt. Vi har daglig kontakt och pratar med vår son varje dag han är hos den andre föräldern.
Precis så gör vi också! Har varit skilda i snart 2,5 år och forskningen visar att om man fortfarande är sams tre år efter skilsmässan så är man det resten av livet. Så det siktar vi på!
Läste ett klokt citat om att man ”borde älska sina barn mer än man hatar sitt ex” och det borde fler tänka på. Jag hatar inte mitt ex utan har fått en väldigt bra vän istället för en dålig make.
Åh vad mysigt med picknick! Jag har fortfarande aldrig varit på utvecklingssamtal på Charles förskola men i vår är det dags för första gången och det ska bli SÅ mysigt att höra hur han är med de andra barnen och så. Tänk att man är förälder liksom!!
Yes! Brukar vara ett bra ställe att mötas på – (minst) en annan vuxen är med, men samtalet handlar inte om relationen/skilsmässan (som det ju gör i tex parterapi, just jurister etc). Den arga/sårade/tjuriga parten måste hålla ihop för att inte verka barnslig inför personalen på förskolan ?