Angelica Lagergren

Min bästa kompis Maria hade sovit över hos mig den där lördagsmorgonen då jag bestämt mig för att testa om jag var gravid eller inte. Bilden här ovanför är min sista kväll som icke gravid. Eller här var jag ju faktiskt gravid, men visste inte om det…

Jag vaknade redan klockan 06:00 den morgonen, men bestämde mig för att somna om. När jag legat och vridit och vänt på mig i två timmar gick jag upp. Jag tassade in på toaletten, läste instruktionerna igen, trots att jag visste exakt hur det fungerade eftersom jag redan läst pappret fem gånger kvällen innan.

Nästan direkt när jag stoppade ner stickan i kisset kom ett svagt plus. Jag började skaka. På riktigt skaka. Och stod med pappret i ena handen och stirrade ner på stickan på handfatet (den skulle ju ligga plant). Och ja, ett svagt plus betyder också att man är gravid. Även om det är svagt. Jag spolade bort kisset och gick in till Stefan och sa ”Vi ska ha en bebis… tror jag. Kom!”. Så gick vi in i badrummet och han läste också pappret noga. Igen. Och jo. Ett svagt plus betyder ”Gravid”. Vi var lyckliga och chockade.

Jag klädde på mig och gick ner till Maria som låg och sov på soffan. Jag satte mig bredvid henne i soffan, skakade om henne och sa med gråt i rösten ”Jag ska bli mamma, Maria… Jag ska bli mamma”. Hon sov ju, så hon fick en liten chock. Hon visste att jag skulle testa den här morgonen, men var nog inte beredd på att bli väckt så tidigt. Hon blev jätteglad men sa ”Är ni säkra? Hur vet man att testet är 100%? Hur kan man verkligen veta?”. Så jag bestämde mig för att skaffa fler test. Sju test senare (som jag tog olika dagar den kommande veckan) var jag helt övertygad. Jag skulle bli mamma!

/Angelica