Angelica Lagergren

Jag fotar mest med kamera till bloggen men det blir även en del bilder med mobilen. Jag slänger aldrig någonsin en bild, gör ni? Jag tar mig inte tiden att rensa bort bilder som inte blir bra. Och om Alice eller Philip har tagit min mobil och tagit bilder med den vill jag inte radera. Även om bilderna är suddiga och man inte ens ser vad de föreställer. Jag kanske är knäpp. Men jag skulle inte kunna slänga en teckning eller, om det så bara är några små cirklar i färg. Jag är liksom stolt över allt de båda kidsen gör.

Såhär ser det ut i min mobil just nu… Jag har ingen koll på hur mycket utrymme jag har, men den dagen den blir full får jag nog börja slänga/rensa/flytta över bilder och filmer.

Det blir en hel del selfies som aldrig någonsin publiceras.

En bild från appen time-hop. Snacka om att vi hade ordning och reda på kläderna innan Alice föddes. Sen kan jag säga att kläderna inte hängde på galgar… De låg lite överallt här hemma. Jag är inte alls en ordningssam person när det kommer till kläder. Stefan blir trött på mig för jag klär liksom av mig och låter kläderna ligga där jag hoppade ur plaggen.

Den här bilden hade jag också i mobilen. Den symboliserar rätt bra hur det ser ut på bord hemma hos oss. En tom toalettrulle har blivit en kikare, ett reklamblad är Alices bok och båda barnen älskar att ta bestick från vår låda och leka med. Haha och tänk vad stark Alice är! Det där är nog inte världens bekvämaste ställning men hos satt sådär i flera minuter och tittade på film.

Jag älskar den här pyjamasen med munkar på. Alice också. Den köpte vi på Lindex. Det är bara den som gäller nu och inget annat. Hon fick ha byxorna på sig på förskolan två dagar i rad förra veckan eftersom hon vägrar ta av sig brallorna på morgonen. I morse hade vi också en fight om byxor. Jeansen var för tighta och hennes blå chinos var för stora…. Hon är inne i en fas där hon är väldigt bestämt. Med allt.

 Jag hittade den här GULLIGA bilden på Elsa från en av alla dagar när hon har varit hemma och varit sjuk. Alltså hennes lilla busiga uppsyn gör mig lycklig. Jag är glad över att jag får vara hennes moster och gudmor. Och jag är glad att vi bor ett stenkast ifrån varandra. Elsa var här och lekte innan med Alice och Philip (och min mamma) och de var SÅ himla gulliga tillsammans. Idag bråkade de inte en endaste gång. Det går bara bättre och bättre, men jag förstår att det såklart också går i faser. Men jag njuter nu, när det inte är nåt bråk.

Från förra veckan när håret blev kort. Jag trivs faktiskt hur bra som helst med min nya frisyr. En annan färg bara, sen är jag helt nöjd. Haha nu när jag tittar på bilden igen ser jag att min hand ser heeelt död ut. Och sned?!

Philip älskar Snapchat och favoriten är bananen. Men den verkar de ha plockat bort? Han tycker i och för sig om kaninen och katten också, men han var så himla gullig när han dansade till musiken som snapchat-bananen hade. Jag har sagt det förut, men jag säger det igen. Jag hade faktiskt ingen aning om att det skulle vara så roligt att vara mamma. Jag tänkte att det skulle vara mysigt och att man skulle vara trött. Men att de här små skruttarna skulle ge mig så mycket skratt och energi, nej det visste jag faktiskt inte. Och jag visste inte att det bara skulle bli roligare för varje dag som går. Jag njuter verkligen av att vara deras mamma och jag är glad att det funkar att kombinera både karriär och mammaliv.

/Angelica