Jag älskar den här bilden och blir alldeles varm i hjärtat av att se den. Den är från förra julen, den första julen för mig som mamma. Jag har skilda föräldrar, de separerade när jag och Jessica var två och ett halvt år, så jag har inget minne av någon kärnfamilj. Vi firade vartannat år hos mamma och vartannat år hos pappa. Det var toppen! När vi var hos pappa på julafton väntade hela släkten på mammas sida med att fira jul, tills juldagen när vi var med. De spelade till och med in Kalle Anka och satte på play klockan 15:00 på juldagen. Jag blir helt rörd av att skriva om det. Båda jularna, båda hos mamma och pappa, var superbra. Jag har bara bra minnen från min barndom och julen, det är jag glad över.
Jag tycker att julen är mysig på många sätt. Men sen jag blev mamma är den också jobbig. Jobbig på det sättet att jag vill göra alla nöjda och glada. Jag vill inte att någon ska behöva sitt ensam på julafton och jag vill heller inte packa in båda barnen i bilen och flänga runt till alla nära och kära.
Förra året var vi här hemma hos oss. Jag, Stefan, Alice, Jessica, Ibbe och mamma. Det var en stillsam julafton med god mat, paketöppning och när Alice hade somnat spelade vi spel i flera timmar. I år frågade mina småsyskon mig om vi ville komma dit på julafton och det vill vi. I år blir det alltså julafton hemma hos pappa, Jessica med familj ska också dit. De andra i våra familjer kommer vi att träffa de andra dagarna under julen.
Hur gör ni hos er? Delar ni upp dagarna eller åker ni runt till alla på självaste julafton? Det sista jag vill på julafton är att stressa. Jag vill ta det lugnt (så lugnt det går med två barn!), njuta av stunden och liksom inte svettas och försöka vara alla till lags. Den typen av jul har vi också haft och den kvällen gick jag och la mig med en klump i magen. Det året som det var så rörigt sa jag till Stefan att jag ville resa bort alla andra jular framöver. Jag ville inte fira jul längre, så illa var det.
För mig är det viktigaste att Alice och Philip får en mysig och lugn jul, i år och alla andra jular framöver. De ska inte känna att det är alla andra människors rätt att få vara med dem, bara för att det är julafton. Året har många andra dagar att umgås på också, man kan inte stressa sönder sig själv för att alla andra ska bli nöjda och glada. Nu har vi som tur var inte det problemet, med sura miner alltså, men jag vet att många i min närhet har det jobbigt/roddigt/stressigt med planeringen inför julafton.
Kommentera gärna hur ni gör hos er med julfirandet! Är julen viktigt för er? Med vilka firar ni? Blir det sura miner eller är alla nöjda och glada?
/Angelica
*Detta är en del i Kajsons julkalender – vill du också vara med så kan du läsa mer här.
Vilken härlig bild!
Det här blir min första jul som mamma. Är också skilsmässobarn och i år är det pappas år. Först ska vi dock förbi min mans familj en sväng. Risken finns att det kommer kännas lite flängigt men jag hoppas det blir bra. Är inte så många hos pappa då där blir det lugnt och skönt. 🙂
Innan vi fick barn flängde vi mest runt, frukost hos någon, fika hos en annan och middag hos en tredje, för att hinna med alla och göra alla nöjda. Men när vi fick barn bestämde vi att vi tänker fira jularna hemma, dom som vill i våra familjer är självklart välkomna hit men vi flängee inte runt med barnen. Något år har bara min pappa varit här och någon gång har vi haft både föräldrar , syskon och kusiner här så det har sett lite olika ut. Men för oss är det viktigt att våra barn sks kunna se tillbaka på ”lugna” och mysiga jular. Hoppas er jul blir toppen! Kram
Usch får ont i magen bara av tanken att julen och dess stress snart är här!Vi firar halva dagen hos min mans familj och halva hos min familj men de bor i olika städer så det ska köras 40min med.Känns inte alls bra!
Vi fick barn annandag jul 2013 och till och med med värkar pendlade vi på julafton..galet egentligen!Och med ett barn som fyller vid jul har man en dag mindre att fira jul också!Phu…och jag som annars älskar julen!
Sen vi fick barn och köpte hus för 16 år sedan så firar vi jul hos oss, alla som vill och kan är välkomna. Det brukar vara runt 10-15 personer varierar från år till år. Det passar oss perfekt och jag har sagt från början när barnen var små att vi inte vill köra omkring på julen. Första julen med dottern firade vi hos mina svärföräldrar som då även bjöd in min sida med föräldrar och syskon.
Jag älskar julen!! Men samtidigt får jag en stor klump i magen när jag tänker på julaftonen och stressen över att hinna träffa alla!
Mina föräldrar separerade när jag var 3 så de har varit några stressiga julaftnar.
Igår ska jag,sambon och sonen fira jul med min svärfar dan innan julafton, sen sover vi hos svärmor och äter frukost där på julaftonsmorgonen. Sen beger vi oss till min mamma och äter lunch, sen middag hos min pappas familj. Sen åker vi tillbaka till min mamma och känner lugnet och myser hela kvällen!
Vilket galenskap! Nästa år har vi lovat oss själv att vi har hittat vårt drömhus och då får alla som vill och kan hålla sams komma och fira med oss!
Jag flyttade tillbaka till Sverige när jag var 19 efter att jag bott i USA i 8 år och när jag var 20 träffade jag min sambo så jag har alltid firat med hans familj de senaste åren eftersom min mamma inte bor i Sverige. Men nu har hans föräldrar separerat och vi har en bebis så hans moster + kusiner kommer inte till jul. Dock ska hans mamma och pappa och bror fira tillsammans med oss, för att vara med på vårt barns första jul. Vi får se hur det blir nästa år. Tycker julen ska vara avslappnande och mysig, inte stress om vem man ska fira med (dock känner jag press nu :/) jaja hoppas det blir bra!
Vi delar upp julafton, hos min familj fram till kl 14 och sen resten hos min sambos. Åker dock bil i 2 h i mellan men jag vill verkligen inte ”bara” fira med min familj varannat år. Funkar än så länge men om vi får barn får vi nog hitta på något annat.
Julen är en mysig tid, om bråk och stress inte existerar! Jag har ännu en sån tur att jag inte behöver dela upp min, utan firar enbart hos mamma o pappa. Men om jag skulle haft partner och dennes familj bott i närheten, hade jag försökt få in en mysig julfrukost med familjen på morgonen (typ pyjamastvång och ofixad!) för att sen till Kalles åka till den andra familjen och fira ”riktig” jul och försökt få familjerna att godta det också ☺️ Och givetvis göra tvärtom året efter 🙂 det som tyvärr oftast sker är att förväntningarna på att allt ska vara perfekt och traditionsenligt oftast bara blir kaos, ist för att ta tillvara av varandras gemenskap o kärlek! Kram på er!!
Jag och min pappa har alltid, så länge jag kan minnas firat jul hos min halvsyster och hennes barn och familj. Vi är jag och pappa hemma på morgonen och går runt och skrotar och lyssnar på julmusik, äter gröt och bara myser, bara är. Sen vid två-tre så åker vi iväg till Orsa och tittar på Kalle Anka och så med barnen och gör iordning maten. När tomten kommit efter maten och allt är färdigt liksom så åker jag och pappa hem och så brukar vi gå upp till min moster, som bor 200 meter ifrån oss. Där har min moster, mina kusiner, kusinbarn och min mormor och morfar firat jul. Så när vi kommit hem från min halvsyster så går vi upp dit och umgås med dom och spelar spel och bara har det mysigt resten av kvällen. 🙂 Stor kram!!
Förra året var vi hos oss, första julen i nya huset och bådas familjer var med. I år delar vi upp f.m hos hans familj och e.m hos min bror och min mamma. Så ser planeringen ut i alla fall, så hoppas jag att det går vägen, vår bebis kommer vara 24 dagar gammal då ☺️ Lite nervöst!!
Det här har blivit så svårt sen jag och min man började fira jul tillsammans. Jag vill gärna vara hos min mamma där vi är ungefär 15 personer som alla gillar varanda och där vi har ett barnanpassat gästrum. Samtidigt får min man så dåligt samvete för att vi inte är hos hans familj (som är 3 personer), där det är lite stel stämning och bara finns en 90-säng i gästrummet. Vi kan inte heller åka till båda för det är 70 mil mellan 🙁
I år blir vi hos min familj men nästa år vet jag inte..
Tycker man kör varannat år, annars e de inte så schysst, han måste ju få känna att hans familj e lika viktig som din, så bara för att de är 3 o inte e lika som din så ska ni inte fira hos dem? Tycker inte en sån anledning e okej
Hej!
Detta har inget med egentligen inlägget att göra. Men jag tycker det är lite trist att bloggen inte längre är anpassad efter bloglovins app :/ Tror det är loppi och inte just eran blogg då Jessicas blogg är dessamma, man ser inga bilder på mobilen. Vilket är trist då jag alltid är i farten och tycker appen är otroligt effektiv!
Har idag suttit och läst ikapp (av den anledningen) 11 dagar tillbaka! 😉
Hej Alexandra, jag trodde att det här problemet var löst, vad tråkigt att det inte är det 🙁 Jag ska kolla igen såklart! Kram A
Hej!
Förstår dig så väl. Min erfarenhet har lärt mig ( jag har ganska stora barn nu, 13,19 och 21 år) att man ska lyssna på magkänslan! En lugn och fridfull jul som den du beskrev från förra året låter ju alldeles super!
Såklart kan andra delar av familjen bli lite besvikna, men om man klargör vad man tycker och känner, så bör de förstå…
Jag har också erfarenhet av att vara skild från barnens pappa sedan de var ganska små, och det var ju jättejobbigt den julaftonen de inte var hos mig såklart. Detta har jag löst med att jobba julaftonskvällen 14-22 på förlossningen som barnmorska och det brukar vara jättemysigt det också. Min andra familj liksom.
Kram till din fina familj, och lyssna på din magkänsla!
Bara en fråga för du nämner det inte så blev nyfiken:) du nämner bara din familj när du pratar om julen Ida, Stefans familj då? Åker ni aldrig till dem på julafton?
Hej Fanny, nej såhär skrev jag ju ”De andra i våra familjer kommer vi att träffa de andra dagarna under julen.”. De andra familjerna är alltså Stefans föräldrar, min låtsaspappa och min mamma. Om mamma inte ska med till pappa, det vet jag faktiskt inte än. 🙂 Kram A
Ja tolkade de nog som din i Jessicas:)
Vet precis hur det är. Har oxå skilda föräldrar och har fått åka runt runt på julen. Blir ju inte bättre när man skaffade en andra hälft, så måste man ju hinna med hans familj oxå.
Vi brukar oftast göra så att vi är med min mamma på julafton, sen mannens föräldrar på juldagen då hans mamma även fyller år och sen åker vi till min pappa på annandagen. Detta är sista julen utan barn, eller ja bebis kan i princip komma när som helst, så vi får se hur vi kommer göra nästa år, beror nog lite på hur vi bor då.
Men julen är superviktig för mig så det gör mig inte så mycket att åka runt så länge det inte är flera ställen på samma dag. Oftast är alla nöjda och glada 🙂
Kram på er!