Inlägget innehåller annonslänkar*
Camouflagejacka och sommardrömmar är kanske en konstig kombination… Jessica har en camouflagejacka som jag verkligen skulle vilja ha. Grejen är ju att den är just hennes och den finns inte att köpa längre. Tur då att det finns många liknande att beställa från nätet.
Jag är mest sugen på den längst till vänster men den uppe i högra hörnan från Mango skulle jag också kunna tänka mig.
Jag älskar den här jackan! Tur att jag har en snäll tvilling som lånar ut den ibland.
Den här bilden är ifrån augusti förra året när vi var på Allsång i Vaxholm med vår jobbarkompis Jenny. Jag hoppas att vi går dit i år igen, det var verkligen en rolig kväll. En av många roliga kvällar/nätter sommaren 2017. Jag känner att den här sommaren kommer att bli lugnare. Stabilare. Förra sommaren är om jag ser i backspelen, rätt dimmig och rörig.
Det var som att någon hade sönder ett pussel och jag skulle försöka sätta ihop alla bitar igen med förbundna ögon. Hur jag än vred och vände på bitarna så passade de inte ihop och det gjorde mig stressad. Nu sitter nästan alla bitar på plats igen men det har tagit tid. Vissa har blivit ordentligt kantiga efter att jag försökt tvinga dit bitarna. Jag har velat att saker och ting ska läka fortfarande än det gjort. En sorg går inte att stressa sig igenom. Det är en bearbetning som måste få ta tid. Återigen är jag så glad och tacksam till mig själv att jag tog tag i mitt mående och började gå i KBT. Det har verkligen gjort stor skillnad för mig.
Jag har för mig att du i något poddavsnitt pratade om att du ibland när du blir arg eller det inte går som du vill tar till fula ord. Hur har det gått med det? Jag tenderar också att göra det ibland och försöker stanna upp och tänka efter före men det är svårt ibland. Har du något tips?