Jag har vaknat hur många gånger som helst inatt. Av mig själv (rädd att försova mig) och av Philip. Han verkar vara inne i en period av mycket drömmar. Han pratar i sömnen, rör på sig, sparkar och gråter. Det är skönt då att ha honom i min säng, nära. När jag viskar ”mamma är här” och klappar på hans panna blir han oftast lugn ganska snabbt och somnar om. Jag har också (med åren som mamma!) lärt mig att somna om snabbt. När jag var yngre och blev väckt hade jag inte alls lika lätt att somna om. Då kunde jag ligga och vrida och vända på mig länge innan jag äntligen somnade igen. Nu räcker det att stänga ögonen så somnar jag direkt. Skönt ändå att det är så!
Jag älskar att jag sparat ”Alice 200 dagar” och att jag faktiskt hade ett sånt larm. Första barnet ja. Med Philip tror jag helt ärligt inte att jag hann med att göra några såna uträkningar och firanden.Jag hade ”Idag ska du gifta dig” kvar i mobilen länge som ett larm, men i somras tog jag bort det. Ändrar ni texter på era larm? Eller låter ni de gamla ligga kvar som jag gjort?
Jag sitter i en taxi nu och är snart framme i stan. Jag känner mig konstigt nog inte så trött, men antar att det kommer komma senare under dagen. En dag som denna är jag extra glad att jag inte ska stå och operera i folks hjärnor eller rädda liv… Jessica ligger hemma i min säng nu och passar barnen. Är evigt tacksam att jag har henne så nära och att hon kan hjälpa till. Helst skulle jag såklart velat ha med henne till SVT, men man kan inte få allt.
Har en son som älskar att sova nära, fast han nyss fyllt 4. Han har också en fas just nu när han sover oroligt och brukar lugna sig när jag säger mamma är här men det kan ju bli lite jobbigt om det blir för många uppvak. Men det jag märkt hjälper bra när han har sådana nätter är att öppna fönstret så det blir svalt i rummet, då brukar han komma till ro ordentligt. Kanske lite klurigt i Sverige just nu (bor utomlands) men kan vara värt att prova 🙂