Kärleken till mina barn växer för varje dag som går. Ibland känner jag klyschigt nog att det inte går att älska barnen mer. Så kommer nästa dag och kärleken faktiskt är större. Djupare. Ju äldre Alice och Philip blir, desto mer kan vi kommunicera. Hjärtat sprängs av kärlek när de säger ”Mamma, jag älskar dig”. Jag försöker stanna upp och njuta av varje fas de går igenom.
Trotsen. Den är jobbig. Den får mig att tappa tålamodet, men det är ju bara en fas. Jag vet att de inte kommer att trotsa för evigt. Jag är en sån som vill att saker ska gå snabbt, jag gillar inte när det tar tid. Men just tiden tillsammans med barnen vill jag stanna. Jag vill njuta av varje minut, varje sekund. De fyller mitt hjärta med kärlek varje dag. Det gör ont de dagarna vi inte är tillsammans. Men jag uppskattar helt klart tiden mer nu som vi faktiskt får tillsammans. Jag är övertygad om att barnen har det bättre nu, under två tak istället för ett. För nu är det aldrig bråk två vuxna emellan. Det är skönt att slippa tjafs, det tar så otroligt mycket energi.
När han lägger sin lilla hand i min sådär spontant i soffan, då kan jag inte stoppa tårarna som rinner av kärlek och tacksamhet. Jag är så tacksam att jag får vara Alices och Philips mamma. Så glad och tacksam.
Så fantastisk känsla <3.
Jag tappar tyvärr tålamodet på mina barn alltför ofta ? men orden jag älskar dig mamma från den lilla munnen är underbart ❤️
Inlägg som dessa gör att jag verkligen längtar efter att bli mamma. Om bara några veckor får jag uppleva kärleken som alla pratar om. Ser fram emot det så mycket!
Åhh! <3 Vad härligt att få uppleva det för första gången. Jag tyckte att det var magiskt! Kramar till dig!