Vilken fantastisk dag! I morse när jag vaknade kände jag att jag sovit för lite. Philip låg nära mig hela natten och hostade som en galning. Så när väckarklockan ringde smsade jag förskolan och skrev att båda barnen skulle vara hemma med mig idag. Vilket bra val. Vi har haft det så himla mysigt. Vi gick ut i skogen och åkte pulka. Jag ville aldrig att timmarna skulle ta slut. Barnen skulle till S efter lunchen… Ibland vill jag bara stoppa tiden. Bara få ha kvar barnen lite, lite längre. Jag skrev ett inlägg på instagram om ångesten som trycket över bröstet när jag vet att jag måste lämna barnen i flera dagar. Idag var en sån dag. När ångesten lägger som en blöt filt och hela själen gör ont. Jag tänkte skriva ett längre inlägg om det i helgen.
Jag njöt av en kopp kaffe utomhus på framsidan. Solen värmde i ansiktet!
Alice och Philip ville ta med sig sina gosedjur ut i skogen. Kacka och Nicke, trogna följeslagare i vått och torrt.
Jag hittade Alices overall, den har varit borta hur länge som helst. Den passade perfekt även den här vintern. Jag gillar Didriksons, det känns som att deras kläder är slittåliga.
Puss puss!
Jag älskar att ha skogen precis vid huset.
När jag hade lämnat barnen till S gick jag genom skogen och lät tårarna rinna. Det är lika jäkla sorgligt varje gång vi måste säga hej då. Jag, mamma och Jessica åkte till Ulriksdal och fikade och köpte blommor. De har självplock där av olika blommor.
Och den här citronpajen… SÅ GOD!!! Nu tar jag fredag. Vi hörs i morgon!
Vill skicka en stor kram och tack för hälsningen du och Jessica skickade till min babyshower. Blev så, så glad!! Ni är bäst! ❤️
Är så glad för din skull att dina barn har en pappa som fortfarande VILL vara en del av barnens liv efter separationen! Så många som står helt ensamma kvar och på något sätt ska förklara för barnen att de är bortvalda! Lyft blicken och se det du HAR istället för att fastna i att se det dåliga.❤️
Minns första gången sonen skulle sova hos sin pappa en hel helg ensam. Han var 2 år och 10 månader och det gjorde så förbannat ont. Alla sa ”det går över”. Jag tycker fortfarande inte det gått över och sonen fyller 14 i höst. Det är alltid så tomt när han åker till sin pappa, det där ”det går över” är så fint uttryckt men stämmer långt ifrån på alla.
Åh vad det gör ont i mig att läsa dina rader om ångesten 🙁 Usch! Även om jag inte kan veta hur det känns, då jag själv inte varit med om en skilsmässa, så kan jag föreställa mig hur ångesten känns då jag själv upplevt ångest. Att inte få vara med sina barn på heltid…. det gör ont i mig att ens tänka tanken. Ville bara säga att du är så grymt bra och verkar verkligen vara en så fantastisk mamma! Önskar dig all lycka i framtiden och ditt sökande efter den stora kärleken! ⭐️❤️
Åh, den grå kaninen har varit min sons bästis i 8år nu. ”Stina” heter hon här ❤️
Massa kramar och kärlek till dig❤❤
Det ser mysigt ut! Och bra att du vågar känna alla känslor; lyckan med barnen och sorgen utan dem. Starkt tycker jag.
Orelaterad fråga: Kommer du att berätta vem som vann presentkortet på jako-o? Det skulle vara spännande att veta vilken motivering du valde.