Angelica Lagergren

Jag såg att Bella hade skrivit ett inlägg om att dejta efter skilsmässan, spännande läsning. Och en del igenkänning. Jag känner igen mig i det här med att inte vilja kasta sig in i en vardag igen. Inte bråka om disk, hämtning och lämningar eller vem som ska laga middag. Jag saknar inte det för fem öre. Eller som här… där vi var osams på tolvslaget på nyårsafton. Jag får en klump i magen av att tänka på det.

Däremot finns det väldigt mycket jag saknar med att vara en familj. Det jag saknar är alla rutiner. Tacos på fredagar, (den här fredagen minns jag som fantastisk) långa frukostar på helgen eller semestrar tillsammans. Vissa var bra och andra bråkiga, som den här dagen på Gran Canaria. 

Tillbaka till dejtanden efter skilsmässan. Hela den här bildserien tog jag i ett lyckorus. Jag hade en dejt planerad med en galet vacker man. Mitt i allt det tunga jobbiga passade jag på att njuta av livet som nybliven singel. Jag hånglade ute på krogen vilket var så himla härligt och märkligt. En konstig känsla att kyssa någon annan efter så många år med samma man.

Jag tänker tillbaka till den där kvällen ibland. Det var härligt med bekräftelse och närhet. Och den kvällen var starten på något nytt. Det positiva med mitt nya liv väger upp det negativa. Den svåraste biten är den där jag är utan barnen. Det är fortfarande kämpigt att inte få välja när vi ska ses. Jag låter det ta tid, förmodligen kommer det alltid att kännas lite i hjärtat.