Jag såg att bloggen Bloggbevakning skrivit att jag borde ta en AW med Bella för att bli lite peppad. Att jag verkar mer ledsen än glad. Jag måste säga att det inte stämmer, jag är mer glad än ledsen. Men det är ju inte helt lätt att visa upp hela mig i den här bloggen, eller på instagram eller i Tvillingpodden. Om man lyssnar på podden har de senaste avsnitten varit rätt tunga och det har blivit en del tårar. Här i bloggen försöker jag blanda det sorgliga (för smärtan är fruktansvärd!) med pepp och glada inlägg. Men sen tycker jag inte att ni som läser får glömma att allt fortfarande är väldigt nytt. Det var inte ens två månader sen vi gick ut med att vi skulle skilja oss. Skilsmässan är klar i december. Jag är en känslomänniska och har alltid varit det. Jag har inga planer på att trycka undan några känslor. Jag äter fortarande min PMS-medicin periodiskt (för att slippa dippar/arga utbrott), men nu är det ett tag sen jag tog ångestdämpande.
Jag mår okej. Vissa dagar riktigt, riktigt bra. Jag mår som bäst när jag träffar människor som ger mig energi. Människor som får mig att skratta och som låter mig vara mig själv. Jag har träffat personer som jag aldrig hade träffat om inte livet tog den här vändningen i påskas. Människor som fått mig att öppna upp mig och våga prata om de där sidorna som inte alls är så charmiga. Personer som får mig att känna saker jag stoppat undan långt där inne och aldrig tänkt ta fram igen. Jag känner att jag lever nu. På riktigt. Inget avstängt, inget instängt.
En av de människorna som gör mig lycklig är Maria. Hon är min bästa vän och jag älskar henne så mycket. <3
Angående det bloggbevakning skrev så var det nog mer riktat till Bella, då hon framstår mer som okänslig och mer eller mindre överlycklig över att skilja sig. Vilket du inte gör, då du skriver om vad du verkligen känner och hur ont det faktiskt gör, det gör ju att du framtår som en mer känslosam människa. Om du läser mellan raderna så går det att uppfatta mer som att Bella borde gå på en AW med dig för att kunna visa sig sårbar, precis som du gör.
Hej Hanna, jag tror att alla människor gör sitt bästa för att sa sig igenom en skilsmässa. Eller död, sorg och andra svåra saker. Vissa gråter öppet, vissa mår bäst av att köra på. Jag är övertygad om att Bellas sätt är det bästa för henne och mitt sätt är det bästa för mig. <3 Kram
Alla är ju olika tänker jag, man ska inte jämföra folk. Sen vad vet folk om dina inre känslor? 🙂
Tycker du verkar väldigt ”naturlig” i allt du går igenom.
Du behöver inte försvara dina känslor fina du, om du så vore mer ledsen än glad i ett år framöver så är det helt okej. Allt är okej. Ingen vet hur du känner och det finns knappast något facit. Önskar dig all lycka Angelica, en dag i taget och ibland, ett ögonblick i sänder.. ❤️
Sen är det ju också så att du inte är samma person som Isabella. Ni är två olika individer som hanterar saker olika. Bara för att ni går igenom era skilsmässor samtidigt betyder inte att ni ska bete er lika. Ta det lugnt, gör det som känns bäst.
Kram
All kärlek Angelica <3
Älskar dig! <3
Humor….?
Blir så trött på att allt ska jämnföras!! Du är du.. Bella är Bella. Vad finns att disskutera?
Du är bra som du är!
Kram
Löjligt!!! Hur kan man jämföra två skillsmässor? Självklart lägger man inte ut allt. Du kanske har valt att blotta mer känslor än vad Bella gör. Det är inget fel i det, inte heller i det Bella skriver. Jag upplever er ändå lika! Ödmjuka inför seperationen, försöker se framåt med mer eller mindre jävlar anama och framförallt barnen i fokus!
Jag håller med. Det går inte att jämföra två skilsmässor. Kramar
Bloggbevakning = ?
Jag tycker att det du förmedlar känns äkta och genuint. Jag litar på det du skriver inte är konstlat och påklistrat. Du är glad, ledsen, arg, rolig. Ja alla känslor som hör livet till. Därför är du min favoritbloggare. Och ärligt talat tycker jag bloggen är bättre än någonsin. Kram
Men HERREGUD! Tycker de på allvar att det är något fel att visa sig ledsen, och att du ”borde” börja bli/vara glad 24 timmar om dygnet nu. Du ligger ju mitt uppe i en skilsmässa, en separation, man känner det man känner, både glatt och ledset, så länge man behöver. Det är väl inte så konstigt att man är ledsen och sörjer när man skiljer sig. Hejja dig som vågar visa alla sidor och känslor som du har under den här tuffa och svåra perioden.