I avsnittet av Tvillingpodden som släpptes idag pratar vi om att Jessica och Ibbe tagit upp familjerådgivningen igen. Ett år efter första besöket har de alltså gått dit igen. Planerar de också att hoppa på skilsmässotåget som så många andra gör just nu? Den frågan har Jessica fått i sin blogg och den svarar vi alltså på i Tvillingpodden. Jag skulle aldrig skilja mig för att någon annan gör det. Jag vet att det kommit kommentarer om det här också, men det finns liksom inte ens i min värld. Det här är det tuffaste beslutet vi i vår familj har tagit.
Bästa Ibbe och Jessica på Elins och Georges bröllop i september förra året. En riktigt rolig och kärleksfull fest!
Philip väckte mig strax efter 06 och gick in till Alice vid 07 och väckte henne också. 
Tack för all er kärlek igår. Jag la ut en bild på instagram där jag skrev att livet kändes tufft. Jag kunde inte sluta gråta och det var skönt att bara få göra det. Imorse när jag vaknade var ögonen alldeles svullna och jag ser riktigt trött ut. Men ibland är det skönt att bara släppa på allt och känna efter. Jag är inte så bra på att stanna upp, jag fortsätter köra på trots att jag går igenom en kris. Dags att ta hand om mig själv och mitt mående nu.
Konstigt att folk anser att det är ett tåg, jag tänker snarare så att livet inte går att styra över och ibland är det enda rätta att låta livet styra vägen åt en. För vissa är det en rak väg där man följer varandra genom livet, men ibland och för vissa stannar vägen vid ett vägval där man måste välja, gå en regnig och tröttsam väg som aldrig blir bra. Eller gå in i den ljusa vägen och det som känns rätt? Vi väljer olika, för vissa är den ljusa att följa med varandra för andra är den ljusa att säga hej då. Den väg som väljs är den rätta för olika människor. Det finns inte rätt eller fel, den är rätt för var person.
Fina du, det är ok att inte orka hela tiden och det är ok att vara förbannad och ledsen. All styrka till dig. Värmer att se att både Ibbe och Jessica verkar vara ett så stort stöd i detta. Man blor aå glad av er nära relation. Kram
Åh. Bara ÅH! Har skummat lite och haft mkt med mig själv och liksom inte fattat att det här kaoset är det jag nu förstår att det är. Imponerad att du kan behålla huset och hur du väljer det som tillför energi! Det där träningspasset du vet, du har det stående som dyk in och boka när du känner för det. Skickar pepp och styrka och ska nu lyssna podden, som ett steg till att visa min support! Kram!
Det är en otrolig sorg att skiljas. Och en lång process. Det verkar ha gått så snabbt för er? Det absolut sorgligaste är att man missar sina barns halva uppväxt 🙁
Sofie, jag tror både Angelica och Stefan är medvetna om att det är en sorg att ”missa” sina barns uppväxt och inte kunna vara med dem varje dag. Det behöver du nog inte informera dem om. Mycket märkligt att du väljer att lämna en sån kommentar när Angelica skriver att det känns tufft och jobbigt. Hon behöver nog snarare peppande och stöttande kommentarer istället för salt i såren!
Tack, Ebba. Det gör förbannat ont det här med att inte få ha barnen hela deras uppväxt. Tack för kärlek! Kram Angelica
Hej Sofie, det stämmer att det är en sorg. Det stämmer att det är en lång process. Och ja, det har gått fort. Väldigt fort. Och ja, det är jävligt sorgligt att missa halva sina barns uppväxt. Mitt livs största sorg helt klart. /Angelica
Massor med kärlek och styrkekramar till dig!