Angelica Lagergren

Kroppen känns rätt mör efter mer än 20 timmar på resande fot. Väckarklockan ringde strax innan 05 i morse (Thai-tid) och efter att vi checkat ut hoppade vi in i en bil som tog oss till flygplatsen. Vi alla tre lyckades somnade och vaknade precis när vi rullade in på flygplatsen. Skönt! Semestern blev precis som jag hade tänkt mig. Jag hade sett hur vädret skulle vara och det stod att det skulle regna varje dag. Och ja, det har det gjort. Men inte hela tiden.

Vi har haft mycket sol på förmiddagarna och sen har det regnat någon eller några timmar efter lunch. Jag hade planerat att läsa fler böcker men jag har sovit mycket. Och ägnat mig åt att bara vara. Så himla nyttigt för mig. Jag sitter ofta med mobilen i handen, scrollar instagram, checkar av facebook och så tillbaka till instagram. Kanske läser jag någon blogg emellan. Men jag stannar sällan upp och bara är. Det har jag gjort nu och det har fått ner min stressnivå.

Jag tar min enorma trötthet som ett tecken på att jag måste sluta stressa. Det känns inte helt normalt att somna varje dag på stranden eller vid poolen. Jag behövde många dagars återhämtning innan jag kände mig ordentligt utvilad.

Nu återstår några timmars resa här på planet innan jag äntligen får krama om mina små skruttapor igen. Jag har aldrig varit ifrån barnen såhär länge innan men det har gått bra. Ja, jag har saknat Alice och Philip massor. Och Stefan. Hela vår lilla familj. Men det gick rätt snabbt att koppla bort allt vad overaller och middagsplanering innebär. Jag har mått bra av att bara vara jag och fått lägga all min tid och energi i 8 dagar på att vila, sova, sola och återhämta mig.

Nu återvänder jag som en pigg, glad och stark mamma. Precis så som jag vill vara. Ikväll vill jag bara ligga nära Stefan i soffan och höra om hans vecka. Vi har hörts på facetime flera gånger men uppkopplingen har varit så dålig att det har varit svårt att höra allt det som sägs. I morgon är det jag som lämnar på förskolan (om barnen är friska, det vet inte jag i skrivande stund) och sen väntar jobb på kontoret. Jag känner mig peppad och motiverad att jobba igen. Den här semestern gjorde mig så gott. Tack älskade Annika och Jessica för att ni finns i mitt liv. Ni är bäst!

/Angelica