Igår när vi hade strömavbrott här hemma bloggade jag om att barnen hade fått mat tidigare men att jag och Angelica skulle äta lite senare. Vi fick då lite frågor om varför vi inte äter med barnen, som jag tänkte adressera nu.
Vi försöker att äta så många måltider som det går tillsammans som en familj. Och i nio fall av tio äter även barnen samma mat som mig och Angelica äter. En matdag hos oss ser ut ungefär som följande.
Frukost någon gång mellan 07:30 och 08:00 beroende på när barnen vaknar, efter det är det lunch 11:00 kanske lite senare om frukosten blev senarelagd. Mellanmål ungefär tre timmar efter lunch och middag tre timmar efter mellanmålet. På vardagarna äter vi alla dessa måltider tillsammans när barnen är hemma. Vi tränger oss inte på förskolan vid lunchtid och för att äta med barnen där 😉
Igår var ett av undantagsfallen när någon av mig eller Angelica inte var hemma vid middagstid. Istället för att den personen då ska behöva äta ensam gör vi det valet att då får barnen äta på sin tid och de vuxna äter tillsammans. Med detta inte sagt att vi inte sitter med barnen när de äter och gör en mysig stund av det hela. Under måltidsstund råder telefonförbud här hemma och vi sitter med barnen, äter tillsammans och pratar med varandra. Sen finns undantaget när det gäller valet av maträtt och igår sammanföll det med att Angelica var iväg på babyshower för en av sina närmaste vänner när det var middagstid för barnen. Vi hade planerat att äta tacos och det äter varken Alice eller Philip. Alice äter lite tomat och gurka medan Philip äter lite majs för att sen enbart röja runt på tallriken. Men ikväll blir det middag tillsammans!
/ Stefan
Det är ju jättebra att ni försöker äta med barnen så ofta det går. Jag har en 10 månaders och jag försöker tajma in alla hans mål med mina/våra. Men ibland går det inte av olika anledningar. Något jag snor från er är mobilfritt vid bordet när man äter. Det kan hända att jag tar fram den, men det är ju otroligt onödigt. Tack för det självklara tipset! ?
Lite tråkiga kommentarer under det här inlägget tycker jag. Jag var en av dem som undrade varför inte Stefan och Angelica åt med barnen eftersom jag själv tycker att det är en mysig och viktig stund tillsammans. Det tycker ju Stefan och Angelica också fick jag ju veta efter det här inlägget, så nu fick jag svar på min fråga. Det är ju inte direkt som att jag låg vaken hela natten och undrade över detta, utan det var en fråga som slog mig när jag läste inlägget och som jag sen inte tänkte mer på. Tråkigt att man inte ska få ställa en fråga utan att bli påhoppad.
Haha åh, låg vaken hela natten och undrade. Jag förstår verkligen din fråga! 🙂 Och vi gillar frågor, det blev ju liksom ett blogginlägg av din fråga, så fråga mer 🙂 Massa kramar
Jag blir lite nyfiken, då när ni två äter på tumanhand, är det efter att barnen somnat, eller har ni lyxen att få äta ostört medan barnen pysslar med nåt annat?
Ibland äter vi när barnen somnat, ibland med barnen (oftast) och ibland med ett barn i knät! (mysigt!). Det är lite olika 🙂 Jag tycker bäst om att äta med barnen, samlade som en familj. Kramar A
Övertygad om att det är heeelt OK att inte äta samtidigt med sina barn någon gång. Synd bara att ni ska behöva försvara er och förklara allt ni gör, även om det är ”välmenande” kommentarer.
Att folk orkar bry sig om/när/hur/vad ni äter. Puss på er!
Äh vadå, man gör det man måste i livet? Ibland käka ihop, ibland käkar endast barnen..det måste ju finnas värre saker att reagera på?? ?
Det låter väl jätte bra att få lite tid tillsammans bara ni två ibland 🙂 Det är ju stor skillnad på samtalsämnen om man bara är vuxna vid middagsbordet.