Vi har fått en del frågor här på bloggen om hur vi tänker kring, främst, Alice och hennes skärmtid. Det finns en hel del forskning på området som lutar åt alla möjliga håll. Jag får uppfattningen om att det kommer motstridiga uppgifter från varannan rapport. Den första säger att vi inte ska begränsa, den andra säger att vi verkligen borde göra det och de tredje säger emot den andra. För mig har det här blivit lite av en samvetsfråga. Hur mycket är OK? En timme? Två timmar? Trettio minuter? Jag slutade till slut att bry mig om tiden Alice använde sin padda och valde istället att fokusera på:
Vad Alice gör när hon sitter med paddan?
De apparna som Alice främst använder är pussel-appar, eller andra appar där hon löser någon form av problem, ritar eller gör något annat kreativt. Alla saker som hon skulle kunna göra utan en padda och ingen skulle riktigt bry sig om att hon gör just det. Men just för att de sker på en skärm är det meningen att vi ska vara restriktiva? En annan aspekt på det hela är;
Vad gör hon när hon inte sitter med paddan?
Vi har fått turen, eller oturen beroende på hur man ser det, att fått barn som inte är särskilt förtjusta i att sitta still längre stunder. Vilket ofta leder till att det springs runt en hel del här hemma. Alice älskar att vara ute och gå i skogen och på förskolan om dagarna är det full fart.
Något som jag har mindre tolerans för är när Alice bara sitter och scrollar på Youtube och tittar på rätt meningslösa klipp när man öppna Kinderägg och andra liknande föremål. Scrollar hon däremot genom barnsånger, sjunger med och gör rörelser till, eller filmer där hon lär sig färger, former, läten och djur känns det mer OK. Alice vän Frans, tillsammans med Youtube har faktiskt lärt henne att räkna till tio på engelska (även om Alice har gjort det till en vana att hoppa över sju) och ett stort utbud av färger på engelska. Jag inser, när jag läser detta med kritiska ögon, att man kan tolka in att vi lägger över Alices utveckling på ett digitalt medie istället för att göra det själva. Det är långt från överenstämmande med verkligheten. Vi ser detta som ett komplement till vad vi kan och hinner hjälpa Alices utveckling. Men det viktigaste är faktiskt att Alice vill lära sig, hon söker aktivt upp nya saker som jag och Angelica aldrig slutar bli förvånade över.
Jag och Angelica är lite olika med när nog är nog med Alices padda. Jag har en högre tröskel, men det är nog också för att jag är sådan som person. Angelica är mer fart och fläkt än jag. Har jag inget att göra spenderar jag helst den tiden i soffan med serier eller en film, medan Angelica sysselsätter sig med att träffa vänner eller göra något påhittigt. Det speglar så klart av sig i föräldrarollen också. Sen tror jag inte att vi som bloggande föräldrar inte är den bästa förebilden för en restriktiv skärmtid. Även om jag och Angelica kommer på oss själva ibland och helt lägger bort allt vad telefoner och kameror heter finns telefonen ofta till hand.
Nu när ni vet hur vi resonerar kring skärmtid är jag nyfiken på hur ni tänker kring skärmtid? Är ni som jag att det är innehållet som räknas eller räknar ni minuter och timmar?
/ Stefan
Vi försöker att inte göra en stor grej av det och låter våran dotter titta på dr mcstuffins eller daniel tiger på paddan när hon vill det. Tycker att just dom programmen är ganska pedagogiska och hon älskar dom! Oftast vill hon titta efter en dag på förskolan, när hon är trött och när hon äter frukost? 3 år är hon. Jag tar gärna emot tips på bra appar med pussel och annat som kan passa en 3 åring!
Här får man göra som man vill. Vår unge har perioder när hon kollar extremt mycket på youtube, eller nåt favvoprogram på Netflix, och det får hon göra, även om jag ibland blir nojjig över att det känns som att det blir mycket. Men hux flux så ledsnar hon och vill BARA vara ute o leka en period, eller bara leka med leksakerna i sitt rum. Det går väldigt upp o ner. Men nej, vi förbjuder ingenting. Vi går ut o leker, vi leker med leksaker, vi åker iväg o är sociala, men vi är också hemma många timmar varje dag o varvar den tiden med sånt man vill göra. Vill jag läsa en bok o ungen vill kolla på youtube i en hel timme, så att vi får superdupermysa o slappa en stund är det ju guld värt, o vi båda är lyckliga. Då är det liksom bra så. Vi försöker se till att hennes liv innehåller det mesta som gör livet skoj, och i vår familj är teknik just en sån grej som är just rolig! Precis som att rita, busa, baka, äta och leka. 🙂
Använder vi iPad är det som ren muta, tex vid restaurangbesök eller bilresor. Sonen, 2,5 år, blir lätt fixerad kring paddan och vill gärna ha mer. Därför har han inte fått se den alls sista veckorna och helt glömt bort att den finns, så skönt att slippa det tjatet!
Med tv är vi lite mer frikostiga, också enbart av lathet. Innan lillasyster föddes fick han väl ibland titta nån halvtimme medan vi lagade middag, men sen hon kom till världen för ett halvår sedan är det en hel del eftermiddagar som ägnas mer eller mindre åt tv. Min och makens dagsform får helt enkelt styra. Orkar vi göra annat så gör vi det, men är vi trötta så har vi ingen skuldkänsla för att det blir en del tv. Däremot är det samma där att sonen blir lite fixerad, och vill gärna försäkra sig om att han ska få se ”många tv”. Vi tittar aldrig på tv efter middagen eller före frukost/dagis, så vi slipper tjatet då. Han kan liksom vakna mitt i natten och ställa sig vid trappan och vara skitarg för att han inte får gå ner och titta tv. Då är det skönt att bara lugnt säga att ”nej, vi tittar aldrig på tv på morgonen”, vilket han brukar acceptera.
Vi begränsar alltså skärmtiden en hel del, men det är främst för vardagslugnets och tjatets skull, att det finns någorlunda tydliga ramar för när det är okej att titta på tv eller inte. Vad beträffar den pedagogiska aspekten tror jag säkert att skärmarna kan tillföra en del, men som flera andra skriver tror jag att han kan tillgodogöra sig det lärandet även på andra sätt.
Tvn står nästan alltid på och både padda och telefoner ligger framme hela tiden. Båda barnen vill gärna se på tvn eller paddan efter dom lekt långa stunder som ett sätt att varva ner. Vi gör inget stort av tv tittande eller hålla på med paddan och ju mer tiden gått har dom båda tröttnat och struntar till största delen i det. Ju mer mm försöker hålla dom borta från allt desto mer spännande blir det.
Hej. Vi har en 3 åring och 10 mån bebis. Vi använder bara tv, ingen padda eller iPhone. Det 3 åring får titta på är animerade de som vi har laddat ner eller på youtube (vi har 2 olika språk hemma ) drf blir olika , men mest är lärorika där han kan lära sig nåt. Vi har ej begränsat tid, det blir så olika varje dag. Det är ej heller så att de sitter fast klistrade vid tv , de kollar , leker, kollar , springer. Våran 3 åring hade också period där han kollade på hur andra barn öppnade kinder surprise eller öppnade nya leksaker. 😉 . Kom överens hur ni vill känner för det. Jag skulle bara ge advice, variera lite!
Jag har en tvååring och vi låter henne ibland använda min telefon men så lite som möjligt. Jag har aldrig framme telefonen när hon är vaken men då det ringer eller kommer meddelanden blir hon påmind om telefonen och vill hon ha den.
Visst är det imponerande att 1 och 2 åringar kan alfabetet och alla färger på engelska men samtidigt kan jag tycka att det är lite märkligt att det ska stressas så himla mycket med sådana saker.
Hade tidigare en iPad men den sålde jag för att jag aldrig använde den det sista året och ville inte att dottern skulle börja använda den.
Vi har funderat i omgångar över detta, läst forskning och kommit fram till hur vi vill ha det. Ganska lite skärmtid och minst lika mycket fysisk aktivitet som skärmtid är nog min devis.
Här finns mina/våra tankar om ämnet:
http://bakingbabies.se/2014/09/27/sma-barn-och-skarmtid/
http://bakingbabies.se/2016/01/05/barn-och-skarmtid-2/
Vi har valt bort tv och padda förutom om det krisar totalt nån gång i bilen och man inte kan stanna. Jag tror han kommer få sin dos av skärmtid framöver ändå. Men ja, lite mer krävande blir det ju att vara förälder utan 🙂 Kan tillägga att han är 17 månader och pratar 70 ord samt räknar till 3 så är inte orolig för utvecklingen utan pedagogiska appar, böcker är bra skit! Men du resonerar klokt tycker jag!
Hej! Tack för bra inlägg! Och bra syn på det hela. Vi har ingen officiell begränsning men försöker att hitta på annat men det blir lite Alfons ibland och även ett enkelt ballongspel för vår 1,5 åring. I inlägget tog ni endast upp tid framför paddan. Jag är även intresserad av hur ni och läsarna ser på tv tid?
Kram till er familjen Lagergren och tack för en härlig blogg!
Tips på bra appar? ??
Jag har hört att det är mängden sammanhållen tid som kan göra att ögonen utvecklas felaktigt så att barnet utvecklar närsynthet. Så korta stunder går bra, det är de längre stunderna som är farliga. Jag tror att en padda kan vara ett bra komplement, precis som ni verkar använda den, till det föräldrarna och förskolan redan hjälper barnet med. Men även i stunder då barnet behöver roas en kort stund för att föräldern måste göra något viktigt. Men paddan ska inte fungera som någon sorts barnvakt, att direkt barnet börjar verka lite oroligt så får hen paddan/telefonen att roa sig med. Känns som att det snarare gör att barnet lär sig hur hen ska få teknik att roa sig med istället för att lära sig sitta still på egen hand och förstå innebörden av tålamod. 🙂
Ajaa, mycket tankar, haha. Tack för en mycket intressant och rolig blogg!
bra med skärmtid
from corinas.for.me
Ingen TV/ipad alls tills dottern var ca 19mån. Sen kom lillasyster..då var det ack så svårt att hålla i principerna 🙁 Nu får hon se tv (Dora/Djur med julia o daniel tiger) på morgonen och efter maten innan läggdags. Ingen ipad.
Jag skule önska att det var noll tv här hemma, men jag får helt enkelt inte ihop det med en vild 2åring o en gapig 8mån!
Vi kör noll skärmtid för iPad/iPhone här hemma. Använder det bara när vi åker långt (mina föräldrar bor 90 mil bort). Största anledningen är att jag tycker många barn blir som besatta av paddan och vill ha den jämt och ständigt. Själva läroaspekten tycker jag att de än så länge kan få på annat håll.
Här finns en artikel om balans mellan skärmtid och lektid:
http://rullavagn.nu/blogg/sa-hittar-du-balans-mellan-skarmtid-och-lektid-tre-tips-dig-med-sma-barn/
Jag har nolltolerans. Ingen skärm alls förutom FaceTime med farmor. Sonen är 21 månader och jag ser inte att jag ska ta bort den restriktionen inom närmsta tiden. När han vill vara stilla och göra något lugnt så läser vi, ritar eller så sjunger vi antingen till Spotify eller så spelar jag och så sjunger vi tillsammans. Är ett aktivt val från min sida, vi förlorade pappan när min son bara var fyra månader och har klarat oss själva sedan dess, så jag vill att vi interagerar tillsammans den tiden vi har.
Intressant inlägg, bra resonerat tycker jag! Sen ställer jag mig frågan också… Hur lever vi idag? Jo, mycket kretsar kring det digitala och mer kommer det att bli. Idag finns det förskolor som har investerat i paddor för att det anses också vara ett sätt att utvecklas på, till exempel med siffror/bokstäver mm. När jag var liten levde vi inte såhär men jag tror på att man som barn måste växa in i hur vi lever idag, det är svårt att förbjuda, men därmed inte sagt att obegränsad tid är OK. Barn ska stimuleras med lek och stoj, frisk luft och få utrymme att fantisera själv och hitta på egna lekar, inte hela tiden få det serverat genom ett digitalt spel där en uppgjord fantasivärld redan finns. Mmmm, jag får återkomma med hur jag tänker när våra kids är större och tiden för allt det där är kommen! =)
Vår plutt är bara åtta månader men jag kommer vara stenhård och restriktiv med skärmtid framför padda och smartphone. Detta är mest pga jag är rätt för strålningen. Enligt svenska strålskyddsstiftelsen är barn särskilt känsliga för sånt (makes sense) och jag är livlivlivrädd för cancer så just strålning tänker jag begränsa så mycket det bara går.
Dock ska man ha koll på Alexa, att Strålskyddsstiftelsen inte är en myndighet utan en stiftelse. De använder sig i sin framställning av farorna med strålning av många så kallade ”vittnesmål” från människor som drabbats av cancer och som själva är övertygade om att det orsakats av strålning. Möjligheten finns men det är inte vetenskapligt bevisat och ingen absolut sanning (som det ser ut nu).