Jag hatar verkligen att försova mig. Framförallt när jag inte vet om att klockan ens har ringt. Jag dubbelkollade att alarmet var på det sista jag gjorde när jag la mig i sängen igår kväll. Imorse vaknade jag utvilad och tänkte ”Hmmm undrar om det inte är dags att gå upp snart”. Jo, det var det. För en timme sedan. Eftersom jag åker tidigare till jobbet, allt som oftast, för att få åka hem tidigare så hade jag kunnat jobba in tiden på bussen istället för på kontoret men idag skulle jag ha tränat med Andy.
Så det fick bli ett snabbt sms så han inte behövde vänta på mig och sen fixa frukost, slänga i mig den och sen sitta på bussen ganska exakt 20 minuter efter att jag vaknade.
Nu blir det att jobba på bussen, ett kortare konditionspass på gymmet sen lite mer frukost on-the-go innan jag kliver in på kontoret. Jag hoppas stressen släpper på gymmet för just nu känns det som att ögonen flackar fram och tillbaka på ingenting.
/ Stefan
Bara en fråga ” Stefan vrf ditt jobb ligger så långt bort?”
Grymt bra artikel i tidningen idag Stefan!! Vi har nästan motsvarande situation här hemma där sambon blir bejublad för sin delaktighet som förälder trots att den borde vara självklar. Väldigt relevant ämne och bra inlägg om saken! Hälsar Josse
Jag gör precis som du, åker in tidigt till jobbet för att kunna åka hem tidigare och så tränar jag ibland innan jobbet. Jag brukar fixa en macka färdigt kvällen innan och äta den i bussen så sparar jag några minuter på morgonen. Sen äter jag second breakfast efter träningen.