När vi var på Mallorca förrförra veckan lekte hela familjen en hel del i områdets pool. Alice hoppade massor från kanten, som ni fick se i förra veckans avsnitt av Papparapporten. Philip fick antingen sitta i trappan mellan mina eller Angelicas ben och plaska med vattnet eller i sin gula flytring. Alice kunde traska på botten av barnpoolen då den var 50 grunda cm. Självklart med sina armpuffar. För det är som Alice säger; ”Inga puffar inte bada”.
Men näst sista dagen i poolen leker vi hela familjen med den enorma uppblåsbara sköldpaddan som vi köpte där nere. Ni vet en sån där som man alltid ville ha när man själv var liten men aldrig fick. Alice och Philip sitter båda ovanpå sköldpaddan och stormtrivs. Jag håller koll på Alice och Angelica håller koll på Philip. Alice säger att hon vill gå av och kastar sig strax därefter av åt motsatta hållet från där jag står. Det säger plums.
Alice vet hur man flyter om hon koncentrerar sig, hon når botten om hon står upp och har sina armpuffar på sig men när jag försöker dra upp henne är det enda jag gör att jag skjuter sköldpaddan över henne eftersom jag står på fel sida om den. Angelica som står på andra sidan av sköldpaddan drar snabbt upp Alice när vi plötsligt hör ett andra plums.
Det är Philip som faller av sköldpaddan och rakt ner i vattnet. Philip har inga armpuffar på sig, kan inte flyta även om han ens koncentrerar sig sitt bästa och nuddar inte botten om han står upp. Eller ja, han kan nudda botten om han står upp men då har han inte munnen ovanför vattenytan. Philip sjunker som en sten mot botten av poolen.
Jag kastar mig i en ren reflex efter Philip och sliter upp honom ur vattnet. Han kan inte ha varit under vattnet mer än en sekund men paniken som sätter sig i min och Angelicas kropp går inte att skaka av sig. Philip hostar glatt och ser först lite chockad ut över vad som han hänt men verkar släppa händelsen ganska fort. Vi badar vidare en stund till för att, främst Alice, inte ska få ett dåligt avslut på dagens badlek för att inte vilja bada mer senare. Barnen plaskar på som om inget har hänt men jag och Angelica vill hellre inget annat än att gå upp ur poolen.
Vi håller Philip under uppsikt när det är dags för hans vila en stund senare så att han inte har svalt en massa vatten som han inte har lyckats hosta upp. Det var något som vi inte ens tänkte på att det fanns en möjlighet till förrän Fredrik och Annika påpekade att det finns något som heter sekundär drunkning. Som tur är har den här historien ett lyckligt slut, men läxan är lärd. Bättre uppsikt och även Philip ska ha armpuffar.
/ Stefan
Bra jobbat! ?
Vi har en ”lära simma-väst” till Freja, köpte den på BR för en spottstyver. Både jag och hennes pappa gillar den, Freja är mer skeptisk.
Men jag gissar att en väst kanske är mer uppskattat av Alice än Philip. Men det är ju bara att testa, är dom inom samma viktintervall så kan ni ju börja med att köpa en och testa på båda barnen innan ni köper en till. ?
Ryser, vilken tur att allt gick bra!
Jag påminns ofta om när jag var 7-8 år? Kunde inte simma men var med min mammas vän och hennes VUXNA (betonar detta det blir en stor del i saken sen) dotter (med sina två barn) vid utomhusbassänger på min hemort. Jag höll mig så jag kunde stå på botten, det ena barnet kanske 2-4 år kliver rakt ut i det för henoms djupa vatten och faller handlöst ner. Den VUXNA dottern alias mamman får ett utbrott på mig och skriker från kanten dra upp henom. Jag som inte kan simma får dra upp denna lilla henom så gott jag kan men huvudet är under botten, vuxna/mamman skriker på mig tills jag lyckas få upp benet som var rejält tungt. Henom hostar och mamman/vuxna skäller ut mig för att inte dragit upp barnet tillräckligt snabbt. Jag skäms och mår dåligt. Fortfarande idag vid 32 år får jag skamkänslor av händelsen :-o. Samtidigt som vuxenhjärnan tänker vuxna/mamman borde slängt sig i och inte stått på kanten med sina finkläder och tittat på… Jag har undvikt att bada med mitt egna barn, jag är livrädd för vatten förmodligen har denna händelse stor påverkan av den saken. :/
Hej! Ogillar ”beserwisserkommentarer” som detta kanske låter som. Men simpuffar är en rolig leksak, inget som håller barnets ansikte ovanför vattnet. Ett barn kan mao drunkna med simpuffar. Särskilt eftersom det ger föräldern falsk säkerhet. Dessutom kan inte barnet lära sig simma med puffar på.
Ni kanske visste allt detta, vill inte låta dryg, men i alla fall. Skönt att det gick bra! Snudd på omöjligt att bada utan att knoddarna dyker ner under vattenytan ibland ju.
Jag har hört talas om en väst man kan ha som man kan lära sig simma i. Vi borde köpa två sånna till nästa semester. 🙂 Jag tycker inte att din kommentar är dryg, den är bra. Tack! Kram A
Låter ju superbra! För flytväst är ju inte så smidigt, hehe. Tipsa gärna om västen i bloggen om du hittar. Vi är än så länge två föräldrar på ett barn men skulle ändå kännas tryggt plus bonus med solskydd?
Oj nu använde jag mig av ditt ord utan att tänka på det. Sekundär drunkning heter det ju. Skendrunkning är en tortyrmetod!
Hej Camilla,
Tack för att du rättade! Har ändrat till sekundär drunkning. Så klart var det det jag menade, inte någon form av tortyr 🙂
/ Stefan
Läskigt när de ramlar i utan att man är beredd!
Vi har gått både på babysim och på HLR-kurs och på båda har de sagt att sk skendrunkning är något så extremt ovanligt att det inte är något att oroa sig för alls. På babysim blir det ju kallsupar stup i kvarten och det skulle nog tas på större allvar om det innebar risk för ”skendrunkning”. 🙂
Usch vad jobbigt! Jag sitter fortfarande som en hök och vakar över mina barn vid poolen, fast de är 8 och 12. Men visst tappar jag fokus ibland… och det går ju så snabbt. Usch. Tack för påminnelsen. Hälsningar från poolkanten på Mallorca