I sommar blir Alice två år och vi börjar säkerligen närma oss trotsåldern antar jag. Något i mig har hoppats att Alice inte är som de flest och därför inte kommer ha någon trots. Men den där lilla viljestarka personen kommer absolut att ha en sådan period.
När jag och Angelica var i Täby Centrum med barnen igårkväll för att inhandla det näst sista till morgondagens Greklandsresa vill Alice bara krama den stora björnen på bilden ovan. Inga andra barn fick komma nära. Hon rörde inga andra barn men stirrade på dem sol försökte komma nära hennes björn. När vi till slut, efter en stunds försök av övertalning att vi kan gå tillbaka till björnen sen, lyfte bort Alice för att komma vidare hände följande:
Skönt att dubbelvagnen var med så att vi kom vidare till slut. Vad är era bästa tips för att hantera trots?
/ Stefan
Benämner det inte trots. Utveckling.
Faser/trots kommer i perioder och jag tror det är viktigt att ha acceptans för det. Mitt bästa tips är att andas och ta det lugnt när utbrottet kommer. Om barnet kan prata kan man prata med det när känslorna svalnat för barnet. Trots är ju toppen och en del i att växa och utvecklas. Men det kan vara väldigt tufft för både barn och föräldrar. Sedan förstår jag inte riktigt de som inte gillar ordet. Man ska kalla saker vid dess rätta namn tycker jag. Här hemma har vi 5 års trots, det är mycket känslor och värsta trotsen hittills har jag upplevt. Lycka till!
Hos oss var inget med trotsåldern och göra när pojken var 2, ahh men nät det kom 3 , då var det en annan nivå på trotsåldern. Mitt tips ät att stå på din sak : ja är ja och nej är nej.
Jag håller med några av de andra som kommenterat. Jag har oxå börjat ogilla ordet trots för det är ju inte så att barnet gör detta för att vara taskig mot sina föräldrar. De har bara svårt och behöver få hjälp med sina känslor. Vem behöver inte det ibland liksom 🙂 Kan tipsa om böckerna Växa, inte lyda av Lars H Gustafsson och Med känsla för barns självkänsla av Petra Krantz Lindgren. De har hjälpt mig väldigt mycket. Kram!
Hos oss var inget med trotsåldern och göra när pojken var 2, ahh men nät det kom 3 , då var det en annan nivå på trotsåldern. Mitt tips ät att stå på din sak : ja är ja och nej är nej.
Samma här! Vår son är dock bara 1 år och 8 månader men har haft det här beteendet i flera månader! Jag brukar bara ta honom och stoppa ner en hysterisk liten kille i vagnen och så fort jag spänner fast honom och kör så slutar han. Jag tror de behöver känna att detta är inte ok från oss. Därför är det ingen idé och sätta sig ner och prata med de..då blir det oftast värre tycker jag.
Jag la mig en gång brevid på golvet i mataffären men då ville han putta bort mig och reste sig upp 🙂 man får prova för och se vad som biter på de!
Samma här! Vår son är dock bara 1 år och 8 månader men har haft det här beteendet i flera månader! Jag brukar bara ta honom och stoppa ner en hysterisk liten kille i vagnen och så fort jag spänner fast honom och kör så slutar han. Jag tror de behöver känna att detta är inte ok från oss. Därför är det ingen idé och sätta sig ner och prata med de..då blir det oftast värre tycker jag.
Jag la mig en gång brevid på golvet i mataffären men då ville han putta bort mig och reste sig upp 🙂 man får prova för och se vad som biter på de 😉
Känner så igen mig…Noah är likadan och det är minst sagt påfrestande när de ska ha det på sitt sätt hela tiden. Särskilt när man är stressad eller när man är trött. 🙂 Misstänker att det bara är att det bara är ”att ta sig igenom” och vara glada för att de vet vad de vill och har en sådan stark vilja. Ingen kommer någonsin kunna köra med dem vilket ju är bra. 🙂
Om trotsutbrottet redan är i full blom så att säga finns inget mer att göra, bara plocka upp henne och gå. Hon kommer gallskrika men det går över. Försök inte resonera med henne i det läget det blir bara värre. Ni kommer ju märka att många utbrott kommer i samma situationer, typ att hon vill öppna dörren. Då kan man ju försöka va lite förebyggande och förklara i hissen upp att nu är det mamma/pappa som öppnar dörren och vara väldigt tydlig med vad som gäller (och hålla fast vid det om det blir bråk ändå). Sista rådet – välj era strider!! Spelar det någon roll om hon springer runt med brödpåsen ni inhandlat i tjugo minuter? Om inte, skit i det bara.
Jag har också svårt att säga trots, det är det inte för mig heller. Kloka kommentarer innan! Jag tänker många gånger att barnen i de här åldrarna börjar bli medvetna över att de har en egen röst och vill göra sig hörda. . Jag var på en föresläsningen där en psykolog pratade om att barn som visar det vi kallar trots känner att de förlorar kontrollen och istället för att ta ifrån dem det ännu mer och ”skälla på dem” kan vi ge dem tillfälle där de kan få göra själva/ känna sig stora. Och istället öka deras självkänsla. Ge uppgifter där vi visar att vi ser att barnet kan själv ex. Duka, välja kläder, klä på sig eller något annat ert barn intresserar sig för. Vi har ex. på förskolan jag jobbar bara byxblöjor för att stötta barnen i att kunna ta av/ta på blöja själv, vi låter barnen ta mat själva etc.
Jag har också svårt att säga trots, det är det inte för mig heller. Kloka kommentarer innan! Jag tänker många gånger att barnen i de här åldrarna börjar bli medvetna över att de har en egen röst och vill göra sig hörda. . Jag var på en föresläsningen där en psykolog pratade om att barn som visar det vi kallar trots känner att de förlorar kontrollen och istället för att ta ifrån dem det ännu mer och ”skälla på dem” kan vi ge dem tillfälle där de kan få göra själva/ känna sig stora. Och istället öka deras självkänsla. Ge uppgifter där vi visar att vi ser att barnet kan själv ex. Duka, välja kläder, klä på sig eller något annat ert barn intresserar sig för.
Om trotsutbrottet redan är i full blom så att säga finns inget mer att g
Men lillan då! Det där är definitivt min dotter om ett år! Kan inte låta bli att tycka att Alice är extremt fin som tyckte så mycket om björnen. Tyvärr inga svar på frågan, men tar till mig de förra kommentarerna som verkade väldigt sunda! Ha det fint i Grekland! Hoppas vi läsare får följa med er. Kram!
Angelica skrev ju tidigare ett inlägg i bloggen om att tillåta barnen visa alla känslor, detta är ett tydligt exempel på att just visa sina känslor, jag vill inte kalla det för trots för det är inget trots, det är hennes känslor som speglas för stunden.
Det enda tips jag kan ge är att vara tydlig och förklara att det är ok att känna så för Björnen, och att Björnen typ finns kvar när vi kommer tillbaka. Hjälper inget och det blir utbrott, kan man vara handfast och ta upp sitt barn och helt enkelt bära ut det, känslostormarna går ju över snabbt på små barn.
Lycka till,
Ha en underbar resa,
Hej. Tänk inte trots utan tänk istället att Alice behöver hjälp med att sortera värden av oss som är vuxna och har levt längre. Hon ställer helt enkelt frågan till oss om vad som är rätt och vad som är fel, hur långt kan jag gå, var är det stopp och det behöver barn hjälp med. Ignorera ”felbeteende” fungerar och att ge beröm för det som är bra så stärker ni henne och får hennes må bra kontot att växa.
Jag rekomenderar en superbra och lättläst liten bok som heter Fem gånger mer kärlek.
Ta hand om varandra precis som ni brukar och anta utmaningen från Alice!
Åh vilket bra tips, den ska vi köpa! Tack! 🙂 Kram A