Jag läste ett inlägg i Blondinbellas blogg om att fråga sin partner om lov att gå och duscha. Det är exakt samma sak här hemma hos oss! Jag frågar alltid Stefan om det är okej att jag tar en dusch, men han frågar aldrig eller sällan mig. Jag har faktiskt inte reflekterat över det här innan. Jag vet att jag inte behöver fråga om lov, det är bara en vana. Alice är inne i en väldigt mammig fas, hon vill vara nära mig hela tiden. Hon är mitt egna lilla klistermärke. Att ta med henne i duschen är inte optimalt, hon är väldigt bestämt med att hon ska ha duschslangen.
Sjunga i duschen? Nja, det händer inte så ofta längre.
Vi har ett jämställt förhållande och hjälps åt med alla sysslor här hemma. Jag vet att jag kan bli bättre på att hjälpa till, handen på hjärtat så drar Stefan det tyngsta lasset här hemma. Jag är duktig på att plockstäda och hålla snyggt på ytan, han är bättre på det där med att städa på riktigt. Så att det blir rent från grunden. Men tillbaka till det här med duschen. Jag frågar som sagt alltid om det är okej att jag går och duschar, senast det hände var igår. Alice ville inte somna när hon nattades så hon fick komma upp en stund till.
Jag hade varit kall som en isbit hela dagen och ville inget hellre än att ställa mig och duscha varmt. Jag frågade Stefan om det var okej och han bad mig vänta. Vänta för att om Alice hörde mig hoppa in i duschen skulle hon bli arg och ledsen om hon inte fick duscha med mig… Så jag väntade. Och väntade. Och väntade. När jag väl kunde hoppa in i duschen svabbade jag av mig själv i rekordfart, av gammal vana… trots att både Alice och Philip sov.
Hur är det hemma hos er? Dels med frågande om lov med duschandet? Och med vardagssysslorna, hjälps ni åt? Gör du mest? Kommentera gärna så vi får en diskussion i kommentarsfältet.
/Angelica
Hos oss säger vi båda till innan dusch typ ”jag går och duschar nu”. Jag är mammaledig så jag fokuserar på vår bebis och lagar maten. Min man städar, veckohandlar och tvättar. (Sköter ”grovjobbet”). Nöjd med vårt system!
Jag frågar också! Tror mest för att jag vill ha bekräftat att nu har pappan ansvar för bebisen själv. 😀
I övrigt delar vi upp det som så att man gör det man är bra på, jag lagar mat & har hand om tvätten. Han städar allt överallt & ansvarar för allt trädgårdsarbete. Barnet ”delar” vi inte upp uttalat, vaknar bebis om natten tex, är det någon av oss som söver om.
Kram
Vi frågar båda om lov gällande duschandet men jag tror att det snarare är ett sätt att signalera att den andra nu har hela ansvaret för barnet. Gällande övriga sysslor har vi uppdelat så att jag sköter tvätt och städning och mannen matinköp och matlagning. Men klart att vi båda kan göra den andras uppgifter vid behov men huvudansvaret är uppdelat. Fungerar väldigt bra eftersom jag verkligen är ointresserad av matlagning och mannen avskyr att städa, och på detta sätt slipper vi den jobbigaste sysslan.
Här hemma frågar vi båda om dusch eller bad då vi gärna tar lite extra tid på oss då. Det är ju en del av egentiden man får som förälder. Vad gäller hemmasysslor drar jag nog det tyngsta lasset med städ, tvätt, disk o räkningar osv. Mannen handlar och lagar gärna mat. Sen är det så också att mannen jobbar heltid och jag är sjukskriven i väntan på bebis om ca 2 veckor så då blir det rätt naturligt att man fixar lite hemma när man orkar. Pga att jag är en sån pedant också så kan man liksom inte låta bli saker oavsett hur dåligt man mår och egentligen borde vila.
Hemma hos oss är det lika. Min man meddelar bara att han ska duscha medan jag antingen frågar om det går bra eller att jag passar på när våran dotter sover för natten..
Gällande vardagssysslorna är vi inte riktigt jämställda. Min man lagar oftast maten och sköter tvätten medan jag tar de flesta matningar, all städ, disk och vikter tvätten.. Dock börjar min man bättra sig när det kommer till allting kring vår dotter, han tar mer ansvar nu.
Vi frågar inte om lov men vi informerar varandra att ”nu tänkte jag gå och duscha”. Tycker jag fungerar bra eftersom det ger oss båda möjlighet att fråga om det vore ok att vänta pga anledning X. Men det gör man ju inte jämt heller.
I övrigt delar vi hyfsat lika när min sambo väl är hemma. Han arbetar borta fyra veckor åt gången och är hemma en vecka i streck så han får liksom bara haka på vardagen här och det tycker jag att han gör väldigt bra med att dela lika på städning och tvätt. Dock lagar jag mest mat (gillar det) och är bättre på att plocka undan smågrejer från ytor (avskyr mycket saker liggande) medan han gör mer grov-sysslor som min kropp inte riktigt klarar av.
När han är hemma en vecka så tar han alla nätter, förutom den första med barnen, för att ge mig en paus. Han är fantastisk min sambo och jag känner att hur vi fördelar saker fungerar utmärkt för oss 🙂 sällan gnabb om vardagssysslorna såvida vi inte är ovanligt stressade, då tenderar vi att bli lite extra tjuriga men det är mer stressen som talar än faktiska sysslor som vi surar över 🙂
Kan tillägga att min sambo växt upp i en familj där mamman gjorde ALLT. Pappan nada. Han jobbade men mamman skötte hus, barn, trädgård och arbetade deltid så.. Jag var vådligt tydlig med hur jag ansåg att ett förhållande skulle se ut. Han accepterade det och lärde sig allteftersom. När vi väl fick vårt första barn så hade vi bra grundrutiner. Man måste våga ställa krav tycker jag. JA partnern borde kunna tänka själv men gör hen inte det så är ju kommunikation nyckeln. Att förvänta sig att hen ”bara ska fatta” verkar ganska vanligt och det kan ju bara leda till att man blir sur och bitter på sin partner. Så tänker jag i alla fall.
Som jag kommenterade till Blondinbellas inlägg igår: Det är exakt samma hos oss!
Jag tycker väl snarare att männen också borde börja fråga om det är okej att hoppa in i duschen. Att ge varandra den respekten. Man är ju faktiskt två om att vara förälder och bara för att båda är hemma så betyder ju inte det att man kan smita iväg utan att fråga. Tänk om den andre hade något helt annat i åtanke. Jag menar bara att det är bra att ha en öppen dialog för att minska risken för missförstånd. Ge och ta.
Kram!
Jag frågar alltid, min sambo frågar aldrig Här hemma gör jag allt, tvättar, städar, handlar, lagar mat, tar alla nätter i princip. Min sambo kan ibland duscha med min son o nattar honom dock ofta. Sen tar han en natt i veckan numera, men första året tog jag alla nätter o då sov han Max 1,5 tim i streck. Men jag hoppas att det blir lite mer fördelade arbetsuppgifter när jag börjar jobba igen. Nu kan man ju liksom försöka hinna med en del när man är mammaledig.
Jag frågar om jag får duscha, han om han får bajsa… Kan ha något att göra med att jag blev sur för att han sprang och bajsade när det var något med bebisen (kan ha varit matdags). Jag frågar för att kolla så det är okej att han tar bebis om hon vaknar.
Vi är ganska jämställda. Han lagar den mesta maten, dammsuger, städar badrum, plockar ur diskmaskinen och säkert 100 grejer till. Jag tvättar, har huvudansvaret om bebis dygnet runt (är föräldraledig och har inte ont av att gå upp på natten en eller två gånger, plus att vi samsover), slänger återvinning och säkert 100 grejer till. Ganska nöjd med fördelningen men missnöjd med hur dåliga vi är på att hålla ordning.
Om vår dotter är uppe så frågar vi båda två om vi kan gå och duscha, eller om det är andra saker som gör att man blir otillgänglig ett tag. Annars informerar vi alltid, typ ”jag går och duschar”. Eller för mig blir det ”jag måste tvätta håret” = en riktig långkörare. 🙂
Just nu är jag mammaledig (vi byttes av 1 feb, innan var min man pappaledig) och min man jobbar heltid. Vi har kommit överens om att den som är föräldraledig fokuserar på barnet, inte att ta hand om hemmet. Så den som jobbar har inga förväntningar att maten ska stå på bordet, det ska va städat eller nått ska va gjort hemma över huvudtaget utan det är sånt vi tar ansvar för tillsammans. Vi har ändå rätt uppdelat som har blivit under åren. Min man tar ut sopor och handlar. Jag gör den mesta tvätten (vika och lägga tillbaka delar vi) och småplocket. Matlagning är ganska 50/50, men oftast är det jag som kommer på vad vi ska äta, mest för att jag är kräsnast. Städningen är nog också rätt 50/50.
Maken är nog ändå den som drar tyngsta lasset för han tar störst ansvar för vår dotter när vi är hemma båda två. Han tar om det är nånting på natten, går upp med henne på morgonen så jag kan sova lite extra och har ansvaret för henne från att han kommer hem. Nu är jag iof lite extra trött eftersom jag är gravid i v. 40+3, men jag tror inte nått kommer ändras sen heller.
Vi frågar också om det är ok att man tar en snabb dusch och det är ju artigt och omtänksamt. Men däremot skenbajsar båda två (ett ord jag lärde mig av bloggkommentatorerna). Man går helt enkelt på toa och sen sitter man där ett tag och scrollar. Den andra tror ju att man bajsar eftersom det tar sån tid men egentligen sitter man bara och har en liten minisemester. Hehe.
Hahaha skenbajsar. Roligt ord. Det gör vi med ..
Vi har en 10 månaders hemma och jag gör det mesta hemma. Plockar undan hela dagarna, planerar mat, handlar, tvättar, städar och ah, ni förstår.
Men min sambo frågar alltid om han får gå och duscha, det gör vi nog båda – för att se hur det är med sonen och kvällen liksom. Men jag har blivit duktig med att säga till honom om jag vill att han ska göra något – exempelvis diska, laga mat, bada sonen, fixa och ge mat/välling till sonen. Det ska bli spännande att se hur det kommer bli när jag börjar arbeta i maj och han ska vara hemma över sommaren 🙂
Vi bägge frågar om det är ok med dusch, har en son som somnar vid sju på kvällen men tyvärr vaknar om man slår igång duschen så det gäller att ha duschat tidigare på dagen 😛
Handen på hjärtat så är det helt klart han som drar tyngsta lasset här hemma, jag var rätt dålig under graviditeten så då fick han göra allt och nästan sköta mig också och sen har det bara fortsatt så… Sjukt bortskämd är jag må jag säga!
Jag tror vi snarare informerar varandra vart vi tar vägen. Möjligen att jag frågar om det är ok att jag duschar.
Jag drar nog tyngsta lasset, han verkar inte tänka på det där med dammsuga, damma, tvätta. Han som alltid fredagsstädade så nitiskt innan vi flyttade till hus.
Sen har han börjat laga mer mat vilket stör mig då jag gillar att laga mat, ser det som avkoppling +att han är lite sämst på det. Han suger även på att diska, men jag låter honom hållas för husfridens skull. Skönt att han ändå gör det liksom 🙂
Jag kan bli irriterad på en sån konstig sak som att min sambo inte frågar om lov innan han typ lagar mat eller diskar, för efter en hel dag med två små kan jag verkligen längta efter att få stå i lugn och ro och göra nått ”nyttigt ”. Konstigt att bli arg för en sån sak tycker han..jag tycker han borde fråga om lov.
Är barnen vakna så brukar vi båda fråga om lov innan vi gör nått för oss själva typ duscha.
En annan konstig grej jag blir irriterad över är när han säger : du kan väl passa på att äta/duscha/sova nu ( har en liten bebis). Jag vill bestämma själv när jag vill .
Hos oss delar vi hyfsat lika. Min sambo lagar mer mat än jag och jag plockar undan mycket mer. Mitt största problem är att jag är pedant och vill ha undanplockat och disk-fritt så mycket som möjligt. Min sambo däremot tycker inte att det gör något att det ligger tidningar på borden, kläder på golvet eller leksaker i soffan. Sånt blir jag tokig på. Och att lämna tekoppar och godisskålar på soffbordet till dagen efter är det värsta jag vet. Funderar på att göra upp ett system med regler, belöningar och bestraffningar så att jag slipper ha saker överallt.
Jah frågar oxå alltid. Konstigt de där! I vårat hushåll gör min sambo typ allt! Jag lagar mat och han diskar. Jag stökar ner och han städar 🙂 jag ger vår dotter mat på natten han sover ( 1 gång/natten äter hon) typ de ända jag gör. Han pluggar, jag e mamma ledig. han tjänar pengar jag slösar pengar.
Jag frågar alltid också! Men ammar ju ännu, så duschar jag jätte snabbt haha.. Ibland stänger jag av för å höra om hon skriker gör hon inte det så kan jag duscha en stund till. Hatar när mitt hjärta är ledsen, klarar inte av att hon är hos pappa då. <3
Vi båda frågar. Men ingen av oss säger ju nej, men ibland vill man ju in och uträtta lite ärenden på toan innan den ockuperas! Men min sambo duschar ofta på morgonen när vi sover.
Mm sambo diskar o dammsuger ibland…resten gör jag…
Jag jobbar deltid….lämnar barnen o hämtat dom…..handlar o lagar mat….tvättar o stryker. ..nattar o går upp flest gånger på natten…
Jag brukar säga att d känns som att.man har tre barn här hemma att ta hand om…
Trots att jag har en sambo så känner jag mig som en ensamstående mamma….
Åh jag är i samma sits…. Min man jobbar heltid och jag jobbar en dag i veckan på söndagar. Eftersom att han jobbar heltid sköter jag allt om har med hemmet och vårt barn att göra. Han går till jobbet och när han kommer hem sätter han sig i soffan och får allt serverat, ibland får jag hjälp med att bada vår son eller så hjälper han till att borsta sonens tänder. Jag gör mat, diskar, tvättar, handlar, städar, nattar, springer ärenden osv. och jag är helt slut! Nu är vi i en svacka och han vill att jag ska ta ett till jobb och jobba några dagar till i veckan men jag vet med all säkerhet att jag inte kommer att få mer hjälp av honom hemma. Vet verkligen inte hur mycket mer jag ska kunna orka?
Varför tar du inte upp frågan med mansgrisen?
Min man gör mer än mig hemma nu men det beror på att jag pluggar på juristprogrammet + jobbar en del.
Vi båda frågar om dusch. Min man gör mest hemma. Har dock två mammiga barn (1,5mån och 20mån) som är fastklistrade på mig båda två och jag tar spädis-nätterna helt själv. Jag är den som är tröttast av oss.
Med duschandet är det en icke-fråga hemma hos oss för vår dotter som är som Alice lägger sig på kvällarna mellan sju och åtta och sen är det fritt fram för oss att göra vad vi vill, inklusive duscha och ingen frågar eller har behövt fråga om det. Kaaaan ju vara så att det kommer att ändras under en begränsad tid när lillebror kommer om ca 1 månad Men vad gäller resten av hemmasysslorna så är det garanterat jag som drar det tyngsta lasset, visst har jag varit föräldraledig mest av oss två och för tillfället hemma dock sjukskriven men ändå.. Blir tydligen lätt så ändå, även om jag försöker ta upp frågan om att få det mer lika på hemmaplan för jag känner att det kan bli lite mycket som ligger på mitt bord… Verkar jäkligt trögt så här långt och då har vi varit ihop i över 9 å hehe. Men jag ger inte upp hoppet!
Jag frågar konstigt nog också om jag kan duscha och om jag kan gå och kissa Vet inte varför men det bara är så..
Här hemma är det sambon som drar det tunga lasset, han tar nätterna och morgonen ( dottern vaknar ofta 04:30 ) sedan diskar han och dammsuger samt lämnar henne på förskolan innan han går till jobbet vid 10;30
Jag moppar tvättar och plockar här hemma under dagen, torsdag-fredag är dottern hemma och då har hon och jag aktiviteter hela dagarna..
När hon är på förskolan börjar jag även förbereda så mycket det går utav dagens middag .
Jag hämtar henne annars strax innan 14
Sedan tar jag eftermiddagen och nattningen..
När sambon kommer hem ifrån jobbet är det första han gör att ställa sig och diska undan det jag inte hunnit få bort..
Dottern är 1,5 år och när jag hämtar henne är hon så trött att hon inte gör annat än att sitta i min famn..