Alice och Philip är verkligen lika, men ändå väldigt olika varandra. Nu har vi bara känt Philip i knappa två månader, och det kommer att bli väldigt spännande för att se om olikheterna fortsätter eller om de kommer att bli mer och mer lika varandra.
Alice var en liten pyttebebis, kändes det som då och det känns ännu mer, att det var så nu med tanke på att Philip är en bastant kille på över 5500g och 57cm innan hans två månadersdag. Nu vägde Philip 600g mer än Alice vid födseln. 600g det är liksom ett stort Bregott-paket. Det låter inte så mycket när man säger det men ett Bregott-paket är ganska stort, han var alltså 20% större än Alice.
Alice sov även rätt mycket, alltså väldigt mycket. Nästan hela tiden. Philip är vaken rätt mycket, alltså väldigt mycket. Nästan hela tiden. Han är även lite mer ilsken än vad Alice var, det är väldigt sällan han ligger vaken och nöjd. Nu kanske det låter som att jag klagar väldigt mycket på Philip, men så är inte fallet. Faktum är att hans närhetsbehov gör honom väldigt mysig. Varje kväll sitter han och jag uppkrypen i hörnet på soffan och gosar, eller ja, det är en av de få stunder på dagarna som han inte sover.
Båda barnen har varit väldigt duktiga på att sova på nätterna, än så länge (inte alltid såklart!). Det är både jag och Angelica väldigt tacksamma över. Om Philip inte känner för att somna i sitt babynest brukar han nästan alltid somna i min famn, och i vårt mysiga soffhörn kan man faktiskt sova sittandes utan några större problem.
/ Stefan