Vi håller på och provar MatHems Barnmatkasse och är inne på vår andra vecka. I helgen hamnade jag och Angelica i en spontan utvärdering av första veckan utan att vi en märkte att vi gled in åt det hållet. För det första vill jag bara säga att det är så himla skönt att inte behöva planera vad man ska äta i veckan. Det är ju generellt för matkassar, att man bara ger sig hän för vad som tillbjuds.
Barnmatkassarna är ju en trestegsraket av bra saker.
- Det går snabbt. Och är det något som tar lång tid, så är det för att det står i ugnen, dvs lektid med barnen.
- Grundrecepten är milt kryddade vilket gör det extra roligt för Alice att äta samma mat som oss, även om vår mat sen blir saltad, pepprad och ibland sambal olekad (är det ens ett ord?).
- Det är ganska ”safe” maträtter. Det här sista är ju kanon när det gäller barn, men även när det gäller Angelica. Hon är inte supersugen på att prova nya grejer som man sen kanske inte gillar. Nu vet jag faktiskt inte om det är rädslan för att inte gilla något eller att det är jobbigt att prova något nytt, men det känns som en helt annan diskussion.
Åter till matkassen, som sagt vecka två. Recepten har än så länge inte upprepat sig, varje vecka har kött- och fiskrecept, vilket är bra då vi är superdåliga på att laga fisk. Alice har inte, än så länge, ratat någon middag. Inte Angelica heller, utan bägge äter med god aptit. Förra veckan blev det bl.a. hemlagad salamipizza, panerad rödspätta hed hemlagat potatismos och igår bjöd vi mormor på färsspett med fetaostsallad.
/ Stefan