Innan Alice föddes visste jag inte hur det skulle kännas att vara mamma. Hur hjärtat skulle fyllas med kärlek, en speciell kärlekskänsla som är svår att beskriva. Jag skulle göra allt för henne. Precis allt. Mitt största mål i livet är att hon ska må bra och känna sig älskad. 
Jag vet att många som väntar barn nummer två funderar på om man verkligen kan älska ett till barn lika mycket. Jag funderade inte så mycket på det, men jag har tänkt mycket på hur jag ska räcka till till båda barnen. Kärleken till Philip är lika stor och den växer varje dag. Vi har ju precis träffats och lär känna varandra nu. Alice och min relation är på ett annat sätt, såklart. Men kärleken är exakt samma. Hjärtat har absolut plats att älska fler än ett barn. Jag är stolt över att få vara deras mamma. Fina, älskade barn. Jag ser fram emot framtiden och livet med er.
/Angelica
Jag har två barn och hade så jäkla mycket ångest innan min andra föddes att jag inte skulle älska honom lika mycket som min första men när han föddes så växte den där obeskrivliga kärleken sig stark nästan direkt. Nu är den första 2,5 år och den lilla snart 8 mån och jag älskar dom båda exakt lika mycket. Skulle dö för båda 2. Visst är det annorlunda på något vis med den första då man känt och levt med denna en längre period men jag skulle inte säga att jag älskar honom mer än min andra son. Jag försöker finnas för båda även om jag drar tyngsta lasset med minstingen och pappan får ta den stora. Det är det värsta med att ha 2 småbarn för båda behöver ju en på olika sätt samtidigt. Det har varit det jobbigaste. Att inte räcka till. Men jag tycker att det börjar ordna upp sig nu. Allt blir verkligen lättare med tiden.
Alla som får sitt andra barn försöker väl intala sig att de älskar det lika starkt som sitt första. Personligen tror jag inte att något kan överträffa kärleken till ens första barn.
Hahaha nu talar du nog för dig själv Margareta. Det finns säkert andra som känner som du, och det kan ju inte ni rå för så det är ok.
Men du talar verkligen inte för alla som du påstår dig göra när du säger att ”alla intalar sig nog”. Alla intalar sig verkligen inte det 🙂
Men åh så fint, börjar ju grina! ❤