Allt är pappa just nu. Jag älskar det, Angelica hatar det. Alice vägrar verkligen säga mamma. Förutom när Angelica inte är hemma och jag säger till henne att hon inte får göra vissa saker, så som att klättra på vardagsrumsbordet. Då är det ”mammamammamammamamma”.
Det roligaste just nu är call-and-response-leken som Alice och jag leker dagligen. Om jag står och diskar och Alice leker i vardagsrummet så hör man plötsligt ”Pappa?”, då svarar jag ”Alice!” och så fortsätter det till det att hon har hittat mig.
Bilden här är några saker av det som i dagsläget är ”Pappa”.
Åhh härligt, kommer ihåg när min äldsta dotter var liten. Hon var en ritkigt pappatjej. Mamma fick inte ens lyfta upp och trösta. Bara pappa hela tiden. Tyvärr så är det inte likadant idag nu när hon snart blir 12 år.. =)
Men hoppas det kommer tillbaka =)
//Johan
<3 Tänk vilken skillnad beroende på vem som är hemma! Här är det bara jag som gäller, det pratas väääldigt mkt mamma och hon kommer till mig jämt. Önskar dock att pappa vore mer poppis, för oss alla 3!